Gutfeeling labs
Beställ Logga in
/!\
Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare. Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare.

För att vår webbsajt ska fungera på bästa sätt ber vi dig att uppdatera din webbläsare eller använda en annan webbläsare. Läs mer här

Ont i magen av stress

Kan man få ont i magen av stress?

Ja, det kan man. Det är faktiskt ganska vanligt att få ont i magen av stress och det finns flera olika anledningar till det. I denna artikeln går vi igenom hur stress påverkar magen, varför man får ont i magen av stress och vad du kan göra åt det.

Att få ont i magen av stress

Får du ont i magen av stress? Då är du inte ensam. Många upplever magbesvär efter en lång period av stress. Det finns flera olika faktorer till varför man kan få ont i magen av stress, och det är framförallt den långvariga stressen som orsakar smärtan. Låt oss gå igenom vad som händer under en längre period av stress som gör att man kan få ont i just magen.

Varför får man ont i magen av stress? 

Stress aktiverar det så kallade sympatiska nervsystemet och påverkar kroppen på en mängd olika sätt, bland annat genom att blodtrycket och hjärtfrekvensen stiger, blodet fördelas till kroppens muskler i armar och ben och stresshormonet kortisol frisläpps från binjurebarken. På detta vis kan kroppen akut mobilisera energi för att hantera en övergående farlig eller utmanande situation. Detta var framförallt praktiskt förr, ifall vi behövde fly från ett lejon på savannen eller något annat som jagade oss. Skillnaden mellan dåtidens och dagens faror (för att vara generell) är att lejonet tillslut försvinner och då går stressnivån ned eftersom faran tydligt är över. I dagens situationer som kroppen upplever som faror finns inte ett lika tydligt slut, som när lejonet försvinner, utan nu stannar hotet kvar. Med andra ord, när stressen blir långvarig kan kortisol påverka oss negativt.

Om stressen inte är övergående utan konstant (kronisk), exempelvis om du arbetar på en stressig arbetsplats, har ett icke fungerande familjeliv, en stressig skolsituation, eller har en osäker och utmanande vardag kan det påverka hjärt- och kärlsystemet negativt med bland annat högt blodtryck till följd, men även magen kan påverkas negativt av kronisk stress. Det är exempelvis vanligt att få buksmärtor, en bubblig mage, sura uppstötningar, förstoppning och/eller diarre i samband med kronisk stress.

Stress hämmar vagusnerven

Så vad är det egentligen som händer i kroppen när vi blir stressade? Och varför gör det att vi får ont i magen? När det sympatiska nervsystemet aktiveras mobiliseras blodcirkulation till musklerna på bekostnad av cirkulationen till magens inre organ. Stress orsakar en hämning av en viktig nerv som ser till att tarmarna rör sig i rätt riktning och att de inre organen i magen får ordentligt med blod: vagusnerven.

Vagusnerven utgör en viktig del av det parasympatiska nervsystemet och det är detta system som aktiveras när vi exempelvis sitter i en fåtölj och läser en bra bok, när vi slappar i en hängmatta, tar en långsam promenad, utför yoga, mediterar eller när vi försöker leva mer i stunden och gör allt på ett lugnt sätt utan stress. Listan kan göras lång, men vi hoppas att du förstår vart vi är påväg. Vagusnerven är viktig för oss, bland annat för kommunikationen mellan tarmarna och hjärnan. En aktiv vagusnerv kan gynna maghälsan och därigenom resten av kroppen.

Långvarig stress hämmar alltså vagusnervens aktivitet och detta kan i sin tur ha en negativ effekt på flera olika delar av kroppen.

Här är några symtom till följd av en hämmad vagusnerv:

  • Tarmens motorik påverkas negativt genom att den minskar/avstannar.
  • Det skapas en läckande ventil mellan tunntarmen och tjocktarmen och därav ett flöde av bakterier från tjocktarmen till tunntarmen. Det kan orsaka överväxt av bakterier till tunntarmen (small intestinal bacterial overgrowth, SIBO). I motsats till tjocktarmen så ska man inte ha så många bakterier i tunntarmen eftersom tunntarmen inte är byggd för att hantera stora mängder bakterier. Man brukar säga att det ska finnas 100 miljoner gånger färre bakterier i tunntarmen än i tjocktarmen.
  • Buksmärtor och uppblåsthet (ofta kopplat till SIBO).
  • Sura uppstötningar (även detta är ofta kopplat till SIBO).
  • Förlust av aptit och snabb mättnadskänsla (ofta kopplat till SIBO).
  • Illamående och kräkningar.

Vad kan man göra om man får ont i magen av stress?

Som du förstår finns flera olika anledningar till varför man får magsmärtor av stress. En vanlig anledning är SIBO. Om man har SIBO så hjälper det inte att öka intaget av kostfibrer, polyfenoler eller andra prebiotiska produkter eftersom detta innebär ökad näringstillförsel till bakterierna i tunntarmen och därigenom ökade biprodukter från bakteriernas tillväxt där.

  • Börja med att få ned nivåerna av bakterier i tunntarmen med GutClear (du kan även få ett receptbelagt antibiotika om du har en doktor som är insatt i SIBO).
  • Low-FODMAP kan hjälpa genom att reducera tillförseln av kostfibrer till bakterierna och därigenom resultera i minskad produktion av bakteriella biprodukter och gas.
  • Utöva mindfulness.
  • Meditera och gör yoga.
  • Gör djupandningsövningar då och då under dagen.
  • Undvik att äta mella måltiderna; låt tunntarmen tömmas på innehåll.

Relaterade artiklar

Svullen mage efter mat
  • Kost
  • Tarmfloran

Svullen mage efter mat

Blir din mage svullen efter att du ätit mat? Det är vanligt att magen svullnar upp mellan måltider och du är absolut inte ensam. Här tänkte vi gå igenom hur det kan vara att du upplever svullen mage efter maten, vad det kan bero på och vad du kan göra åt det.

Grönsaker och frukt som är bra för hjärnan
  • Livsstil
  • Tarmfloran
  • Kost

Kommunikationen mellan tarmen och hjärnan

Tarmen kallas för “den andra hjärnan” av en anledning. Du har säkert upplevt hur ditt stämningsläge ibland påverkar magen, exempelvis att du behöver gå på toa oftare eller blir “bubblig” i magen när du är orolig eller stressad. Omvänt, så kan en problematisk mage negativt påverka vårt stämningsläge. Detta beror på att hjärnan och tarmen är i en ständig tvåvägskommunikation via det som kallas tarm-hjärna-axeln.