Gutfeeling labs
Beställ en analys Logga in
/!\
Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare. Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare.

För att vår webbsajt ska fungera på bästa sätt ber vi dig att uppdatera din webbläsare eller använda en annan webbläsare. Läs mer här

Vad är IBS och hur är det kopplat till tarmfloran?

Vad är IBS?

IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en form av funktionsstörning i tarmen som gör att den är extra känslig. IBS drabbar 15 % av befolkningen. Denna störning kan inte påvisas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är störda. Det har visat sig att personer med IBS faktiskt kan ha en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm).

Vad orsakar IBS?

Orsaken till IBS är okänd. Förmodligen samverkar både genetiska, fysiska och psykologiska faktorer. Tvillingstudier antyder genetiska orsaker för utveckling av IBS även om det inte verkar finnas en enda eller dominerande genetisk defekt som orsakar IBS. Det faktum att IBS kan förekomma i familjer genom flera generationer kan ge en vink om att det förmodligen finns en ärftlig komponent till IBS. En familjemedlem till en person med IBS kan vara 2-3 gånger mer benägen att ha IBS än någon som inte har IBS i familjen. Det bör nämnas att de kända miljöriskfaktorerna för IBS också är vanliga i IBS-familjer (1).

Tidigare tarminfektioner, depression, ångest, stress, genomgångna trauma samt antibiotikabehandling(ar) är faktorer som man menar också kan utlösa IBS.

Hur ställer man diagnosen IBS?

Det finns inga laboratorietester som visar att man har IBS och man finner heller inga förändringar i tarmen genom endoskop som kan hjälpa för diagnos. Diagnosen ställs efter en genomgång av symtom efter att man har uteslutit andra sjukdomar som orsak till symtomen (Mb Crohn, Ulcerös kolit, mikroskopisk kolit, etc). Det går därför inte att faställa att man har IBS genom en tarmfloraanalys. Däremot finns det vissa bakterier man kan hålla ett extra öga på och som är vanligare bland personer med IBS. Dessa går vi in mer på lite längre ner i artikeln.

Vilka är symtomen på IBS?

Exempel på nedanstående besvär som inte gått över efter två-tre månader kan tala för IBS: 

  • Gaser och ”uppkördhet” i magen.
  • Buksmärta som ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
  • Oregelbundna avföringsvanor.
  • Förändrad konsistens på avföringen.
  • Mindre aptit än vanligt
  • Plötsligt behov att gå på toaletten 

(2)

Hur behandlar man IBS?

Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras via livsstilsförändringar och vissa mediciner (möjligheterna till läkemedelsbehandling vid IBS är väldigt begränsade och handlar mest om att behandla specifika symtom såsom, smärta, diarré och förstoppning). Regelbundna måltider kan vara symtomlindrande, gärna flera små måltider under dagen.

Eftersom stress har visat sig hämma vagusnerven (förbindelsen mellan hjärnan och tarmen), med ökad genomsläpplighet hos tarmslemhinna till följd och därigenom möjliga inflammationstillstånd kopplade till detta så kan det vara viktigt att se över sin vardag, sitt sätt att arbeta (introducera gärna mindfulness) och se till att det finns tid för vila och avkoppling.

Hur bör man tänka kring kosten om man har IBS? Vid IBS bör man försiktigt efter hand och efter symtom öka intaget av de fibrer som man tål. Då tarmen visat sig ha en ökad känslighet kan det vara till hjälp att reducera gasbildande mat (till exempel lök, kål och bönor) i sin kost eftersom en utspänd tarm hos en person med IBS kan göra väldigt ont. Artificiella sötningsmedel har också visat sig kunna öka mängden gas i tarmen. Man har därför introducerat FODMAP som står för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Polyols på engelska). Dessa är fermenterbara kolhydrater, det vill säga att bakterier kan  jäsa (bryta ned) dessa.

FODMAP

  • Fruktos: fruktsocker (frukter och grönsaker)
  • Laktos: mjölksocker (i mejeriprodukter)
  • Oligosackarider:  kostfiber (exv i kronärtskocka, ärter, bönor, linser, lök, vitlök)
  • Sockeralkoholer: (exv i sötningsmedel i tuggummi, läsk och halstabletter)

Anledningen till att man bör känna till FODMAP om man har IBS är att vetenskapliga studier visat att ett balanserat (inte överdrivet)  intag av ovan nämnda ämnen kan hjälpa vid IBS. Med denna hjälp kan man uppleva symtomförbättring (bl.a. mindre gasbildning) inom 2-4 veckor. För personer med en svår form av IBS och/eller med en stor stressbelastning kan det ta längre tid till symtomlindring.

Genom att lära sig vilka FODMAP som irriterar tarmen kan man göra medvetna val och få snabb symtomlindring. Man kan efterhand introducera mer och mer av vissa FODMAP för att på detta vis försöka öka andelen av de gynnsamma tarmbakterier som har förmåga att bryta ned exempelvis oligosackarider. Detta kan vara speciellt intressant eftersom nedbrytningen av just oligosackarider kan generera kortkedjiga fettsyror som visat sig medverka till en stabil tarmslemhinnan med stark barriärfunktion. Med andra ord så tackar tarmbakterierna för denna oligofruktos genom att producera den välgörande smörsyran.

Hur kan tarmfloran spela en roll vid IBS?

Tarmens känslighet kan påverkas av kost, stress och levnadsvanor, men också av tarmbakterier. Å ena sidan har forskning om IBS visat koppling mellan förekomst av vissa mindre gynnsamma bakterier och IBS (Brachyspira och Ruminococcus gnavus, med flera) och å andra sidan har man observerat lägre nivåer av ”goda” bakterier som Faecalibacterium prausnitzii, Lactobacillus och Bifidobacterium vid IBS (3-7).

Hur ser framtidens behandling mot IBS ut?

Det pågår en intensiv forskning både när det gäller bakomliggande sjukdomsmekanismer och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till IBS-symtom och därigenom också etablera nya behandlingar i form av mer specifika läkemedel mot överkänslig tarm, men också individuella kostråd, effektiva probiotika, prebiotika och synbiotika, samt olika former av psykologisk behandling, hjälp med stresshantering och IBS-skolor. 

Gutfeeling Labs test kan ge en kompassrikting

Vår tarmfloraanalys är inte diagnostisk för IBS men genom vetskap om förekomst av bakterier kopplade till IBS (Ruminococcus, Brachyspira, Blautia och Dialister m.fl.) och om analysen dessutom visar låga nivåer av gynnsamma bakterier (Faecalibacterium prausnitzii, Akkermansia, Lactobacillus och Bifidobacterium, m.fl.) kan detta ge en motivation till att försöka öka de gynnsamma bakterierna via kost eller kosttillskott. 

Om ett analysresultat exempelvis visar en låg andel av tarmflorans smörsyraproducerande bakterier kan kostråden ge en kompassriktning för vilka fibrer (ur FODMAP) man kan öka i sin kost för att på så vis stimulera de bakterier som kan bryta ned kostfibrer till just smörsyra, med stabiliserande effekt på tarmslemhinnan. 

Sammanfattningsvis: Med råd om kost och kosttillskott kan man försöka öka ”goda” bakterier med gynnsamma effekter på tarmslemhinnan antingen via ökande intag av kostfiber (för att gynna sådana bakterier som förekommer i tarmen som kan producera hälsofrämjande substanser) eller via intag av levande ”goda” bakterier (probiotika i form av Lactobacillus och Bifidobacterium), med positiva effekter på tarmslemhinnan.

Relaterade artiklar

Tarmfloran kan påverka hur vi mår
  • Tarmfloran
  • Livsstil

Tarmflorans koppling till ångest och depression

Dagarna för att få koll på ens tarmbakterier med avsikt att balansera tarmfloran vid lågt stämningsläge, depression eller ångest är kanske inte så långt borta som vi tror. Forskare har blivit alltmer övertygade om att vi måste studera tarmen lika mycket som hjärnan för att förstå våra känslor och beteenden fullt ut. I denna artikeln tar vi upp hur tarmfloran och det psykiska måendet hänger ihop, hur kosten (framförallt probiotika) spelar in.

Grönsaker och frukt som är bra för hjärnan
  • Livsstil
  • Tarmfloran
  • Kost

Kommunikationen mellan tarmen och hjärnan

Tarmen kallas för “den andra hjärnan” av en anledning. Du har säkert upplevt hur ditt stämningsläge ibland påverkar magen, exempelvis att du behöver gå på toa oftare eller blir “bubblig” i magen när du är orolig eller stressad. Omvänt, så kan en problematisk mage negativt påverka vårt stämningsläge. Detta beror på att hjärnan och tarmen är i en ständig tvåvägskommunikation via det som kallas tarm-hjärna-axeln.