Gutfeeling labs
Logga in Beställ en analys
Beställ en analys Logga in

Artrikedom

Inledning

Tarmfloran kan liknas vid ett komplext ekosystem. Tusentals miljarder bakterier existerar i ett symbiotiskt förhållande till värdkroppen. Vårt födointag påverkar balansen och stabiliteten i detta ekosystem, vilket i sin tur kan ha betydande effekter på kroppens ämnesomsättning.1

De olika bakterierna har nämligen varierande egenskaper och funktioner. En alltför ensidig kost kan därför påverka vissa bakteriers möjlighet att frodas och överleva i tarmfloran. Eftersom vi lever i symbios med dessa mikroskopiska organismer, kan rubbningar av deras ekosystem ha en negativ inverkan på vår hälsa.2

Det finns mycket som talar för att en låg artrikedom av bakterier kan sammanlänkas med diverse sjukdomar, samt viktökning. Därför bör vi eftersträva att skydda tarmflorans bakteriella artrikedom.3

Tarmflorans utveckling

Våra kroppar börjar koloniseras av mikrober redan innan vi föds. Dessa bakterier förmedlas från moderns blodomlopp via moderkakan till fostervattnet.4 Så småningom utvecklas denna koloni till ett komplext ekosystem av symbiotiska bakterier. Detta ekosystem består av åtminstone tusen olika arter av bakterier.5

Symbiotiska bakterier har många viktiga funktioner i kroppens ämnesomsättning. De kan bryta ner ämnen som annars är osmältbara i tidigare skeden av matspjälkningen. De förser kroppen med näring och skyddar mot skadliga bakterier.6

Tarmfloran kan således betraktas som ett organ med livsavgörande funktioner.7 Den bakteriella artrikedomen samverkar bland annat för att stärka vårt immunförsvar. 

Sjukdomar

En låg artrikedom av tarmbakterier kan leda till diverse hälsoproblem. Det finns en större risk för viktökning och andra faktorer som bidrar till hjärt- och kärlssjukdomar. Forskning har visat hur tarmflorans aktivitet kan sammanlänkas med diabetes och åderförkalkning. Detta gäller även leversjukdomar av olika slag, exempelvis skrumplever eller cancer i levercellerna.8

Lyckligtvis har vi möjligheten att påverka tarmflorans fortsatta utveckling. Generellt sett kan en större bakteriell artrikedom ha långsiktiga positiva hälsoeffekter. En förändrad kosthållning kan förstärka tarmfloran och därmed minska risken att vi drabbas av olika kroniska sjukdomar.9

Men det finns också forskning som visar på omedelbara och varaktiga hälsoeffekter, i synnerhet vad gäller viktminskning. Genom att anpassa vårt födointag efter tarmbakteriernas behov kan vi bland annat minska vår aptit. Positiva effekter har dokumenterats i studier där ordinarie kost supplementerades med fibrer.10

Kosthållning

Forskare har observerat skillnader i tarmfloran hos växtätande och köttätande däggdjur. Det finns både och för- och nackdelar med dessa olika typer av födointag. Tarmfloran hos en växtätare är anpassad till kolhydratsjäsning, medan köttätande däggdjur i högre grad förlitar sig på proteinjäsning. Vi människor är som bekant allätare, varför vi kan dra fördel av båda. Som tidigare nämnts har kosthållningen ur ett långsiktigt perspektiv en avgörande funktion vad gäller balansen och stabiliteten i tarmflorans ekosystem. Men det är också viktigt att understryka hur snabbt dessa mikroorganismer kan påverkas av en förändrad diet.11

Människokroppen är med andra ord högst anpassningsbar. Det finns nämligen tvärsnittsstudier som visar att mindre än hälften av individuella skillnader i viktförändring kan betraktas som ärftliga. Samma forskning framhäver hur artrikedomen av mag- och tarmbakterier påverkar vår kaloriförbränning. Vi kan exempelvis förbättra vår ämnesomsättning med hjälp av fibrer, vilket förbättrar våra chanser att undvika viktökning. Själva mängden kalorier spelar mindre roll ur ett långsiktigt perspektiv.12

Flera studier har bekräftat hur supplementerandet av fibrer kan öka mag- och tarmflorans bakteriella artrikedom. Nitton personer deltog exempelvis i en näringsstudie som undersökte hur dietförändringar kan påverka tarmfloran och dess symbiotiska relation till värdkroppen. Under sex veckors tid fick deltagarna supplementera sin kost med olika mängder av fibrer. Resultatet visade att fibrer kan spela en viktig roll för att främja mångfalden och stabiliteten i det ekosystem som mag- och tarmfloran utgör.13

Det långsiktiga perspektivet är givetvis viktigt när det gäller vår hälsa. Tio personer deltog i en näringsstudie som jämförde effekterna av dieter som bestod av en högre grad av fett respektive fibrer. Observerbara skillnader i magens bakterieflora kunde dokumenteras redan efter ett dygn. Emellertid var effekten inte bestående efter tio dagar. Detta betyder att dietmässiga förändringar måste vara bestående, i syfte att uppnå de långsiktiga resultat som vi eftersträvar.14 Människokroppen må vara anpassningsbar, men Rom byggdes inte på en dag.

Ett framväxande forskningsfält

Under senare tid har det vuxit fram ett ökat naturvetenskapligt intresse för detta forskningsfält. Olika näringsstudier på mindre skala har bekräftat hur mag- och tarmflorans bakteriella artrikedom spelar en viktig roll för vår hälsa. Men det kan också vara värt att nämna att detta ökade intresse har möjliggjort mer storskaliga undersökningar. Vid det här laget finns det forskning som använder sig av mer omfattande statistik. Ett exempel är en studie som granskar data samlad från över trettontusen hälsosamma individer.15

Ett mål som eftersträvas inom samtida forskning är nämligen att med större precision kunna identifiera exakt hur tarmfloran bör se ut hos en hälsosam individ. Förvisso är det så att normalfloran varierar beroende på ett flertal faktorer, däribland geografisk belägenhet, motion, ålder, kosthållning, hygien och så vidare. Men allteftersom vår kunskap om tarmfloran ökar kan vi upptäcka nya effektiva metoder för att tackla olika former av hälsoproblem. Det kan exempelvis röra sig om vetenskapligt grundade dietmässiga rekommendationer till individer vars ämnesomsättning rubbats av stressrelaterade orsaker.17

Den växande kunskapen om tarmflorans bakteriella artrikedom och dess funktioner har också öppnat upp nya möjligheter under senare år. Forskare har i allt högre grad börjat undersöka specifika mikrobers egenskaper och vilken roll de spelar i tarmflorans ekosystem. Vi börjar nu se hur särskilda mikrober har varierande påverkan när det gäller olika nedbrytningsprodukter. Ett alltmer informerat och systematiskt helhetsperspektiv gör det möjligt att kunna bedöma individers hälsotillstånd baserat på information om mikroberna och metaboliterna i deras kroppar.18

Sammanfattning

Den mänskliga evolutionen har varit tätt sammanvävd med över tusen arter av mikrober. Över tid har dessa mikroskopiska organismer utvecklat individuella nischer i de ekosystem som bildas i tarmfloran när bakterierna successivt koloniserar våra kroppar. Det ökade naturvetenskapliga intresset för detta område gör att vi nu börjar förstå specifika mikrobers funktion och egenskaper. Den bakteriella artrikedomen har ovärderliga funktioner vad gäller kroppens ämnesomsättning och immunförsvar.

Samtida forskning belyser mänsklig hälsa ur ett systematiskt helhetsperspektiv. Vi påverkas förvisso av faktorer som i mångt och mycket står bortom vår kontroll. Men trots att vi har begränsade möjligheter att påverka fenomen som i hög grad är reglerade av arv och miljö, finns det likväl saker vi kan göra för att förbättra våra chanser till ett långt och hälsosamt liv. 

Friska människor kan dra nytta av åtgärder som på vetenskaplig grund syftar till att främja tarmflorans bakteriella artrikedom. Det finns nämligen långsiktiga möjligheter att minska risken för olika kroniska sjukdomar. Dessutom kan riktade åtgärder förbättra vår ämnesomsättning och därigenom underlätta viktminskning. Det är väldokumenterat att vi kan nå goda resultat med hjälp av fibersupplement. Dietmässiga åtgärder har framför allt en långsiktig potential, eftersom det tar tid innan förändringar i kroppen blir bestående. 

Även människor som har drabbats av allvarliga hälsoproblem kan gynnas av en större medvetenhet om tarmflorans artrikedom. Riktade åtgärder kan bidra till att återställa tarmfloran till ett mer optimalt skick, vilket i sin tur kan förbättra våra chanser att bli friska. Givetvis är det viktigt att ha realistiska förväntningar beroende på hur situationen ser ut, men vi har onekligen möjlighet att genom informerade åtgärder förbättra vår hälsa och livskvalitet.