Gutfeeling labs
Logga in Beställ en analys
Beställ en analys Logga in

Detta är vad vi analyserar

Artrikedom av bakterier

Studier av bakteriell artrikedom kan liknas vid en analys utav ett komplicerat ekosystem (1-6). Om man har låg artrikedom av tarmbakterier kan man med hjälp av kost- och kosttillskott försöka öka nivåerna av bakterier. Studier har visat att kostförändring resulterade i ökad artrikedomen av bakterier i tarmen (7-9) samt var kopplad till lägre risk för viktökning (10).

Bakterien Akkermansia

Akkermansia är en bakterie som i några studier visat sig stimulera tillväxt av tarmens skyddande slemskikt i vilket den också lever (1, 2). I ett par studier har man påvisat minskad mängd av Akkermansia vid hög kroppsvikt (3-8), typ 1 och 2-diabetes hos möss (9) och människor (10, 11), samt vid en typ av inflammatorisk tjocktarmsinflammation (12).

Akkermansia har i en studie visat sig producera propionsyra som verkar anti-inflammatoriskt. Tillsammans med skyddet ifrån tarmslemmet tyder detta på att Akkermansia skulle kunna hjälpa till att upprätthålla ett skydd för tarmslemhinnan (13).

Eftersom låg förekomst av Akkermansia har setts vid övervikt, forskas det på hur man kan framställa ett probiotiskt preparat (levande bakterier) (14) av Akkermansia för hjälp vid övervikt. 

Mjölksyrebakterierna Lactobacillus och Bifidobacterium

Lactobacillus och Bifidobacterium är bakterier som i tillräcklig mängd kan påverka kroppen positivt. Vissa av dessa bakterier har visat sig kunna sänka kolesterolnivån i blodet (1), andra kan hjälpa till med att bryta ned laktos (2), de kan ha potential att motverka irritabel tarm (3), andra kunde lindra eksem (men ej allergier; 4, 5) samt vissa kunde hjälpa till att motverka kronisk förstoppning (6).

Lactobacillus och Bifidobacterium (7, 8) har i en del studier visat sig ha potential att hämma sjukdomsframkallande mikrober (9), balansera kroppens immunsystem (10, 11), samt att främja produktion av smörsyra och propionsyra (se nedan), aminosyror (12) och vitaminer (13)

Bakterien Faecalibacterium prausnitzii

Faecalibacterium prausnitzii har i studier visat potential för att kunna tillföra näringsämnen till cellerna i tjocktarmens slemhinna (1, 2), verka antiinflammatoriskt i tarmen (3) samt bidra till minskad fettvävsinflammation i kroppen (ökad mängd fettvävnad anses medverka till en låggradig inflammation; 4). Förekomst av Faecallibacterium prausnitzii kunde i en studie kopplas till ökad insulinkänslighet (minskat insulinbehov) vid typ 2-diabetes (5).

Bakterier som producerar smörsyra och propionsyra

Forskningsstudier har visat att fettsyrorna smörsyra och propionsyra, vilka kan produceras av vissa bakterier i tarmfloran skulle kunna ha anti-inflammatoriska egenskaper (1-5), men skulle även kunna bidra till minskad aptit och reducerat födointag hos möss (6-9) och människa (10,11), samt möjligtvis påverka ämnesomsättningen positivt (12-20). Smörsyra har också visat sig kunna bidra till att förbättra tarmens barriärfunktion (21-23).

Tarmflorans förmåga att bryta ner inulin och oligofruktos

Inulin och oligofruktos ger näring till många av de tarmbakterier som i sin tur skulle kunna producera fettsyrorna propionsyra och smörsyra (1, 2). Studier på både vuxna och barn har visat att intag av inulin och oligofruktos kan bidra till minskad/normaliserad hungerkänsla (3). I studien antog man att en av mekanismerna bakom denna effekt är att vissa bakterier i tjocktarmen bryter ner oligofruktos till ämnen som leder till minskade nivåer av hungerhormonet Ghrelin, vilket i sin tur resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat sötsug (4-6).

Tarmflorans förmåga att bryta ner laktos

Studier har visat att vissa bakterier skulle kunna bryta ner laktos till en produkt som ger mindre uppblåsthet eller diarré vilket kan vara relevant för personer som är känsliga för laktos (1-3)

Bakterier som producerar folsyra

Människan behöver folsyra för att bygga upp och reparera DNA, vilket är relevant eftersom vi dagligen exponeras för en mängd skadliga ämnen bland annat från vår mat. Folsyra finns i ett flertal födoämnen och absorberas i tunntarmen (1). Forskning visar att folsyra kan produceras av vissa tarmbakterier. Detta skulle kunna innebära att en lokal produktion av folsyra potentiellt kan gynna cellerna i tjocktarmens slemhinna genom att bidra till en optimal DNA-reparation (2-4).

Familj läser en bok och ser glada ut