Gutfeeling labs
Beställ en analys Logga in
/!\
Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare. Du besöker Gutfeeling Labs med en äldre webbläsare.

För att vår webbsajt ska fungera på bästa sätt ber vi dig att uppdatera din webbläsare eller använda en annan webbläsare. Läs mer här

Vad vi mäter

Vår tarmfloraanalys presenteras under fyra kategorier:

  • Potentiellt sjukdomsframkallande bakterier
  • Bakterier som kan vara associerade med hälsoproblem
  • Artrikedom och F/B ratio
  • Bakterier associerade med god hälsa

Potentiellt sjukdomsframkallande bakterier

Här syns bakterier som till exempel finns vid ”matförgiftning” (även kallat turistdiarré), och generellt ska man helst ha så låga nivåer som möjligt av dessa.

Bakterier som kan vara associerade med hälsoproblem

Här analyseras bakterier som visat sig kunna vara associerade till IBS och typ 2 diabetes (det är dock inte bevisat att dessa kan framkalla sjukdomar). Generellt ska man helst ha så låga nivåer som möjligt av dessa.

Bacteroides vulgatus

Tarmslemhinnan är täckt med ett lager av skyddande slem, som i normala fall byggs upp i samma takt som den bryts ned. Vetenskapliga studier har visat att Bacteroides vulgatus har förmåga att bryta ned detta lager av skyddande slem. (1-6) Detta i sig behöver inte betyda några hälsoproblem, men om man har högre nivåer av dessa bakterier samt problem med gaser, magsmärta och kramper så kan det vara av intresse att försöka få ner nivåerna av dessa bakterier.Vetenskapliga studier har även visat att högre nivåer av Bacteroides vulgatus kan vara förknippade med inflammatoriska tillstånd som ulcerös kolit i djur, (7) vid Crohns sjukdom, (8-11) där Bacteroides vulgatus anses kunna förhindra läkning av slemhinnan, (12) samt pre-diabetes och typ-2 diabetes. (13, 14).

Ruminococcus gnavus

Tarmslemhinnan är täckt med ett skyddande lager av slem som kallas mucin. Vetenskapliga studier har visat att Ruminococcus gnavus har förmåga att bryta ned detta skyddande lager av slem. (1-2) Detta i sig behöver inte betyda några hälsoproblem, men om man har högre nivåer av dessa bakterier samt problem med gaser, magsmärta och kramper så kan det vara av intresse att försöka få ner nivåerna av dessa bakterier.

Vetenskapliga studier har visat att högre nivåer av Ruminococcus gnavus är förknippade med IBS (3) och inflammatoriska tillstånd som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, (5-9) en trend till högre nivåer vid pre-diabetes och typ-2 diabetes (10,11) Intressant nog har man funnit högre nivåer av Ruminococcus gnavus hos barn med eksem och astma. (12)

Ruminococcus torques

Varför det kan vara önskvärt att reducera Ruminococcus torques Vetenskapliga studier i djur har visat att Ruminococcus torques har förmåga att bryta ned tarmslemhinnans skyddande lager av slem (1-4) vilketi sig inte behöver innebära några hälsoproblem, men om man har högre nivåer av dessa bakterier samt problem med gaser, magsmärta och kramper så kan det vara av intresse att försöka få ner nivåerna av dessa bakterier. Högre nivåer av Ruminococcus torques har visat sig vara förknippade medIBS (5-7) och inflammatoriska tillstånd som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.(3, 8-9) Resultat efter bariatrisk kirurgi (tarm-by-pass mot fetma) och förbättrad diabetes typ-2 visade intressant nog sänkta nivåer av Ruminococcus torques.(10)

Artrikedom och F/B ratio

Här får du reda på din tarmfloras artrikedom samt förhållandet mellan bakteriegrupperna Firmicutes och Bacteroidetes. 

Artrikedom av bakterier 

Studier av bakteriell artrikedom kan liknas vid en analys utav ett komplicerat ekosystem (1-6). Om man har låg artrikedom av tarmbakterier kan man med hjälp av kost och kosttillskott försöka öka nivåerna av bakterier. Studier har visat att kostförändring resulterade i ökad artrikedomen av bakterier i tarmen (7-9) samt var kopplad till lägre risk för viktökning (10).

Läs mer.

Förhållandet mellan bakteriegrupperna Firmicutes och Bacteroidetes

Firmicutes och Bacteroidetes är de två största bakteriegrupperna i tarmfloran. Mikroberna som tillhör dessa släkten är på det hela taget gynnsamma för kroppen. Problem kan uppstå när det finns en relativ obalans i proportionen mellan Firmicutes och Bacteroidetes. En ökad tillväxt av Firmicutes på bekostnad av Bacteroidetes har observerats vid övervikt och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Läs mer.

Bakterier associerade med god hälsa

Dessa bakterier är både nödvändiga och nyttiga, och höga värden är gynnsamma för hela din kropp. 

Bakterien Akkermansia 

Akkermansia är en bakterie som i några studier visat sig stimulera tillväxt av tarmens skyddande slemskikt i vilket den också lever (1, 2). I ett par studier har man påvisat minskad mängd av Akkermansia vid hög kroppsvikt (3-8), typ 1 och 2-diabetes hos möss (9) och människor (10, 11), samt vid en typ av autoimmun tjocktarmsinflammation (12).

Akkermansia har i en studie visat sig producera propionsyra som verkar anti-inflammatoriskt. Tillsammans med skyddet ifrån tarmslemmet tyder detta på att Akkermansia skulle kunna hjälpa till att upprätthålla ett skydd för tarmslemhinnan (13).

Eftersom låg förekomst av Akkermansia har setts vid övervikt, forskas det på hur man kan framställa ett probiotiskt preparat (levande bakterier) (14) av Akkermansia för hjälp vid övervikt. 

Läs mer.

Mjölksyrebakterierna Lactobacillus och Bifidobacterium 

Lactobacillus och Bifidobacterium är bakterier som i tillräcklig mängd kan påverka kroppen positivt. Vissa av dessa bakterier har visat sig kunna sänka kolesterolnivån i blodet (1), andra kan hjälpa till med att bryta ned laktos (2), de kan ha potential att motverka irritabel tarm (3), andra kunde lindra eksem (men ej allergier; 4, 5) samt vissa kunde hjälpa till att motverka kronisk förstoppning (6).

Lactobacillus och Bifidobacterium (7, 8) har i en del studier visat sig ha potential att hämma sjukdomsframkallande mikrober (9), balansera kroppens immunsystem (10, 11), samt att främja produktion av smörsyra och propionsyra (se nedan), aminosyror (12) och vitaminer (13)

Bakterien Faecalibacterium prausnitzii 

Faecalibacterium prausnitzii har i studier visat potential för att kunna tillföra näringsämnen till cellerna i tjocktarmens slemhinna (1, 2), verka antiinflammatoriskt i tarmen (3) samt bidra till minskad fettvävsinflammation i kroppen (ökad mängd fettvävnad anses medverka till en låggradig inflammation; 4). Förekomst av Faecallibacterium prausnitzii kunde i en studie kopplas till ökad insulinkänslighet (minskat insulinbehov) vid typ 2-diabetes (5).

Bakterier som producerar smörsyra och propionsyra 

Forskningsstudier har visat att fettsyrorna smörsyra och propionsyra, vilka kan produceras av vissa bakterier i tarmfloran skulle kunna ha anti-inflammatoriska egenskaper (1-5), men skulle även kunna bidra till minskad aptit och reducerat födointag hos möss (6-9) och människa (10,11), samt möjligtvis påverka ämnesomsättningen positivt (12-20). Smörsyra har också visat sig kunna bidra till att förbättra tarmens barriärfunktion, det vill säga minska dess genomsläpplighet (en ökad genomsläpplighet i tarmen kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmens slemhinna och vidare ut i kroppen (21-24)). 

Ett växande antal vetenskapliga studier antyder att smörsyra och till viss del även propionsyra skulle kunna ha en roll i förebyggande av vissa tjocktarmssjukdomar såsom ulcerös kolit och tjocktarmscancer (25-29)

Tarmflorans förmåga att bryta ner inulin och oligofruktos 

Inulin och oligofruktos ger näring till många av de tarmbakterier som i sin tur skulle kunna producera fettsyrorna propionsyra och smörsyra (1, 2). Studier på både vuxna och barn har visat att intag av inulin och oligofruktos kan bidra till minskad/normaliserad hungerkänsla (3). I studien antog man att en av mekanismerna bakom denna effekt är att vissa bakterier i tjocktarmen bryter ner oligofruktos till ämnen som leder till minskade nivåer av hungerhormonet Ghrelin, vilket i sin tur resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat sötsug (4-6).

Tarmflorans förmåga att bryta ner laktos 

Studier har visat att vissa bakterier skulle kunna bryta ner laktos till en produkt som ger mindre uppblåsthet eller diarré vilket kan vara relevant för personer som är känsliga för laktos (1-3)

Bakterier som producerar folsyra 

Människan behöver folsyra för att bygga upp och reparera DNA, vilket är relevant eftersom vi dagligen exponeras för en mängd skadliga ämnen bland annat från vår mat. Folsyra finns i ett flertal födoämnen och absorberas i tunntarmen (1). Forskning visar att folsyra kan produceras av vissa tarmbakterier. Detta skulle kunna innebära att en lokal produktion av folsyra potentiellt kan gynna cellerna i tjocktarmens slemhinna genom att bidra till en optimal DNA-reparation (2-4).

Familj läser en bok och ser glada ut