Det är i tjocktarmen som det absolut största antalet av tarmflorans bakterier befinner sig och det är där kostfibrer ska brytas ned, med produktion av kortkedjiga fettsyror, vitaminer och gaser till följd. Man får förmoda att naturen har ordnat det så, att dessa gasproducerande bakterier helt enkelt ska befinna sig i ett tarmsegment som ligger hyfsat nära ändtarmsöppningen.
Vad är SIBO?
Däremot är det inte helt ovanligt att bakterierna även befinner sig i tunntarmen. Detta kallas för SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth), det vill säga en överväxt av bakterier i tunntarmen. Beroende på vilken population man studerat och vilka analysmetoder man har använt sig av, så har vetenskapliga studier har visat en procentuell förekomst av SIBO i normalbefolkningen på mellan 1-40%.
Orsaken till SIBO anses bero på flera olika faktorer, bland annat:
- Minskad mängd magsyra (kan bero på läkemedel och stress).
- Reducerad tarmmotorik (kan bero på läkemedel och stress).
- Långsam passage genom matsmältningssystemet (kan ses vid diabetes och MS).
- Fickor i tunntarmen där bakterier kan samlas och förökar sig
- Hög ålder
- Störningar i immunsystemet.
Varför kan SIBO bli ett problem?
När bakterier i tunntarmen börjar bryta ned kostfiber kan detta leda till betydande besvär i form av en uppspänd, öm mage och obehag i buken 1-3 timmar efter måltid, men även diarré och/eller förstoppning är vanligt.
Det är eftersom bakterier jäser kolhydrater till fr.a. vätgas och metangas so detta kan bidra till ballongmage och magknip. Vätgas har visat sig kunna bidra till diarré medan metangas kan bidra till förstoppning.
Att ha bakterier i tunntarmen kan drabba förmågan att ta upp näring
Tunntarmen, som är det längsta segmentet av tarmen, ansvarar för att ta upp näringen från kosten vi äter samt reglerar många endokrina (hormonella) signalvägar. Tunntarmen ansvarar även för utmognad och modulering av immunförsvaret. Med en bakteriell överväxt i tunntarmen kan därför ett flertal viktiga funktioner som dessa drabbas.
SIBO kan kopplas till olika tillstånd och sjukdomar
SIBO är känt för att spela en roll vid en mängd olika tillstånd och sjukdomstillstånd, inklusive IBS, fettlever, inflammatorisk tarmsjukdom och reumatiska tillstånd som systemisk skleros.
Det är fortfarande inte känt hur vanligt SIBO är i befolkningen men när det gäller IBS visade en metaanalys att upp till 80% av personer med IBS hade SIBO.
Vad är symtomen på SIBO?
Hur vet man om man har SIBO? Det finns flera olika symtom som kan indikera på att man har SIBO. Vi listar några av dem här nedan:
Symtom från magen
- Magont eller kramp i tarmen
- Svullen mage, ballongmage
- Gaser och rapningar
- Diarré
- Förstoppning
- Illamående
- Halsbränna / sura uppstötningar
Allmänna symptom
- Näringsbrist, B12 och järn
- Viktnedgång
- Utmattning
- Ledvärk
- Muskelsmärtor, fibromyalgi.
- Födoämnesintolerans (ex. gluten)
- Hudbesvär
- Depression/nedstämdhet
Hur behandlas SIBO?
Behandling av SIBO beror på vilka faktorer som kan ha bidragit till att detta problem har uppstått, som exempel låg magsyraproduktion p.g.a. läkemedel eller stress samt en störd tarmmotorik. Det finns antimikrobiella behandlingar som kan hjälpa till med att reducera bakteriebördan i tunntarmen:
Antibiotika
Det räcker sällan att enbart ändra kost och livshållning vid SIBO. I de flesta fall behöver antimikrobiella preparat tas, vilka kan minska mängden bakterier i tunntarmen. Den vanligaste antibiotikabehandlingen vid SIBO är Xifaxan (verksamma substansen heter rifaximin).
Örtantibiotika
Det finns en mängd växtpreparat som har antimikrobiella egenskaper. Fördelen jämfört med antibiotika är att växtantibiotika ofta har mindre negativ påverkan på de s.k. goda bakterierna i tarmen. En studie visade att örtmedicinsk behandling av SIBO var lika effektiv som Rifaximin. Med låga nivåer av bakterier i tunntarmen bryts fibrer från kosten inte ned där utan dessa fibrer kommer ned i tjocktarmen, som är anpassad för denna nedbrytningsprocess.
Tarmfloraanalys av Gutfeeling Labs och SIBO
SIBO kan inte diagnostiseras genom en tarmfloraanalys utan kräver oftast utandningstest. Det finns flera olika tester, googlar du på test för SIBO kommer det upp olika alternativ.
Parallellt kan det vara viktigt att försöka reducera stressnivån, att röra på sig (promenader är utmärkt) och, om möjligt, reducera användande av syraneutraliserande mediciner. Man brukar säga att det är klokt att pausa med mat under minst fyra timmar mellan måltiderna och därigenom låta tunntarmen tömmas på mat. På så vis kan tunntarmen evakuera resterande föda som annars kan bli en grogrund för ny bakterietillväxt i tunntarmen.