Vad är ghrelin? Ghrelin är ett hormon som mestadels produceras och frisätts i magsäcken, men också i tunntarmen, bukspottskörteln och i hjärnan. Ghrelin kallas för "hungerhormonet" eftersom det stimulerar aptiten och främjar lagring av fett i fettvävnaderna.
Att det finns en koppling mellan hjärnan och tarmen och att de två kommunicerar med varandra är sedan tidigare känt. De kommunicerar med varandra via blodet, immunsystemet och vagusnerven. Kommunikationen mellan hjärnan och tarmen brukar kallas för tarm-hjärna-axeln som samlingsnamn. Här kan du lära dig mer om hur hjärnan och tarmen kommunicerar med varandra!
Hormonet ghrelin kommunicerar med hjärnan direkt via blodbanan och via vagusnerven, vars nervtrådar bland annat går in i tarmen och har som syfte att känna av vad som sker i kroppen och berätta det för hjärnan. Hormonet signalerar till receptorer i hjärnan som styr vår aptit och vårt ätbeteende. Ghrelin är också det hormonet som styr hur kroppen ska lagra fett.
Precis som kroppen kan utveckla resistens mot till exempel insulin som är ett annat hormon, kan det också utveckla en resistens mot ghrelin. Vilket kan leda till att hungerkänslan inte avtar och du fortsätter att äta, trots att du kanske egentligen är mätt.
En obalans eller störd kommunikation av ghrelin i tarm-hjärna-axeln kan påverka både ämnesomsättningen och vårt matbeteende. Forskning har visat att tarmbakterier kan påverka ghrelinet i tarm-hjärna-axeln både positivt och negativt. Cirka 40% av mag-tarmkanalens ghrelinproducerande celler ligger i tunntarmen. Vid överväxt av bakterier i tunntarmen (small intestinal bacterial overgrowth, SIBO) kan det därför vara speciellt intressant att veta om vissa bakterier kan stimulera eller hämma produktionen av ghrelin och därigenom aptiten och ämnesomsättningen.
Studier har visat att bakterierna som tillhör gruppen Clostridium och Ruminococcus var kopplade till ökade nivåer av ghrelin i blodet och därför ökad aptit, medan ett ökat antal av Bacteroidetes/Firmicutes-ratio (F/B-ratio), högre nivåer av Faecalibacterium och Prevotellaceae visat sig kunna minska nivåer av ghrelin i blodet.
Bakterierna Bifidobacterium longum, Lactobacillus rhamnosus och Lactobcillus gasseri har också visat sig kunna reducera effekterna av ghrelin, och därigenom minska aptit.
En proteinrik kost ökar mättnaden, minskar ghrelinnivåerna och därigenom hungern. Speciellt bra är det om du får i dig protein till frukost. I en studie av 21 män fick hälften en frukost med bagels medan hälften åt ägg. De som åt ägg hade lägre nivåer av ghrelin, var mindre hungriga tre timmar senare och åt färre kalorier under de kommande 24 timmarna. Äggulor innehåller dessutom kolin, som anses ha fettförbrännande egenskaper.
Vanlig kokt potatis är den mest mättande maten som finns, enligt en studie publicerad i European Journal of Clinical Nutrition och bäst är den när den är kyld. När potatis kyls omvandlas nämligen fibrerna till resistent stärkelse, som tar längre tid att bryta ner i din tarm och gynnar många goda bakterier i tarmfloran som producerar fettförbrännande smörsyra och fördröjer hungerkänslan.
Fisk innehåller höga halter av omega-3. Omega-3 har en fiffig funktion eftersom det frisätter mättnadshormonet leptin. Hälleflundra sägs vara den mest mättande fisken.
För lite sömn är dåligt av många anledningar och bland annat kan det kan höja ghrelinnivåerna och sänka leptinnivåerna (mättnadshormonet). Se till att få minst 7-8 timmar sömn varje natt.
Ge tarmen bra förutsättningar genom att rena den från överväxt av bakterier (SIBO), med exempelvis med GutClear® och ta mjölksyrabakterier som Bifidobacterium longum, Lactobacillus rhamnosus och Lactobcillus gasseri.
For those with a sore and bloated stomach, we recommend that you take GutClear™ before doing a gut microbiome test. A common cause of these problems is that you have bacteria in the wrong place, in the small intestine, also called SIBO and stands for "small intestinal bacterial overgrowth". An increased intake of fiber-rich food can even worsen these problems. GutClear™ can help you reduce bacteria in the small intestine and give your beneficial gut bacteria in the colon a fresh start.
Couldn't load pickup availability
International delivery to your mailbox 5-10 working days after ordering
The intestinal flora can affect us in several ways due to the different functions and properties of the gut bacteria. By testing the intestinal flora with us, you get to know the beneficial and less beneficial bacteria in your gut. Depending on your unique intestinal flora profile, you will then receive advice on diet and nutritional supplements to help promote the growth of your beneficial bacteria and reduce the less beneficial gut bacteria.
Couldn't load pickup availability
Take a holistic approach to gut health with GutClear™ and the gut microbiome test. An increased intake of fiber-rich food can often aggravate an upset stomach. Therefore, we recommend you start by taking GutClear™ to reduce the irritating intestinal bacteria in the small intestine and receive more relevant and valuable dietary advice based on the gut flora profile after GutClear™.
Couldn't load pickup availability
Vi får en del frågor om ”dåliga” bakterier i tarmen och hur man ska förhålla sig till dessa. Tarmfloran är som ett ekosystem där bakteriearter lever i en finstämd balans och där varje art har sin bestämda funktion. Man kan säga att det i princip pågår en ständig kamp om utrymmet mellan tarmbakterierna, vare sig dom är ”bra” eller "dåliga" bakterier.
Tarmen kallas för “den andra hjärnan” av en anledning. Du har säkert upplevt hur ditt stämningsläge ibland påverkar magen, exempelvis att du behöver gå på toa oftare eller blir “bubblig” i magen när du är orolig eller stressad. Omvänt, så kan en bråkig mage negativt påverka vårt stämningsläge. Detta beror på att hjärnan och tarmen är i en ständig tvåvägskommunikation via det som kallas tarm-hjärna-axeln.
Mjölksyrabakterier är ett samlingsnamn för mikroorganismer som bland annat kan producera mjölksyra. Mjölksyrabakterier producerar ämnen som hämmar tillväxt av bakterier, mögel- och jästsvampar vilka gör att mat ruttnar, möglar eller jäser. Det är kanske därför inte så märkligt att ett antal arter av mjölksyrabakterierna Lactobacillus- och Bifidobacterium har föreslagits kunna gynna hälsa.