GutClear® - en omstart för magen

GutClear® är ett kosttillskott vid läckande tarm och SIBO och innehåller bark från magnoliaträdet samt berberin, vilka kan bidra till en normal tarmfunktion, en regelbunden tarmtömning och har bakteriebalanserande egenskaper.

Med balans av bakterier och svamp (exempelvis Candida) tarmen kan fibrer från din mat  bättre gynna de viktiga bakterierna i tjocktarmen och därigenom hjälpa dig att få en mer normal tarmfunktion och en regelbunden tarmtömning.

Ingredienser: Bark från magnoliaträdet och berberin

Ursprungsland: Bark från magnoliaträdet och berberin har sitt ursprung från Kina. Tillverkningen av GutClear® sker i Sverige.

Antal doser per förpackning: 60 kapslar

En kapsel innehåller pulver av:

400 mg bark från magnoliaträdet (Magnolia officinalis Rehder & E.H.W, Kina)

300 mg berberin (Berberis vulgaris, Kina)

4 mg stabiliseringsmedel (Kiseldioxid, E551)

• GutClear® ska inte tas vid överkänslighet mot magnoliabark och berberin.
• Konsultera alltid din läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du börjar använda kosttillskott.
• GutClear® ska inte tas vid graviditet eller amning.
• GutClear® ska inte tas vid bortopererad tjocktarm.
• GutClear® är inte rekommenderat för barn under 12 år. 

Förvaring: Torrt i rumstemperatur och oåtkomligt för barn under 12 år.

GutClear® ersätter inte en allsidig kost.

Efter intag av GutClear® kan ibland lättare känningar från magsäcken upplevas. Du kan till en början uppleva ökade gaser, vilket kan ses som ett ”kvitto” på att kostfibrerna har anlänt till tjocktarmen. Efter den första dosen kan du uppleva övergående utrensningssymtom som trötthet och/eller huvudvärk, vilket är normalt och hänger ihop med den bakteriebalanserande effekten. Det går vid dessa tillfällen bra att ta en paus på 1-2 dagar och därefter börja med 1 kapsel dagligen igen efter pausen, för att därefter öka till 2 kapslar dagligen. 

Om du inte upplever fullgod effekt så kan detta bero på SIBO i högst upp i tunntarmen (tolvfingertarmen) och då rekommenderar vi att du drar isär 1 kapsel, tömmer denna i 1/2 glas vatten, rör om, dricker, följt av ett glas vatten. Om du upplever att det smakar bittert, drick 1-2 klunkar kaffe, te eller juice direkt efteråt.

Om jag redan tagit en omgång med GutClear® och vill fylla på, hur länge kan jag göra detta?

Om du tagit en omgång om 10 dagar med GutClear® och upplever att vissa besvär kvarstår, så rekommenderar vi att du fortsätter direkt med en omgång om 10 dagar, alternativt 1-2 doser per vecka i 5-10 veckor. 

Om det har gått flera månader sedan jag tog GutClear®, hur bör jag starta igen om jag känner att jag behöver detta?

Vid ny omgång med GutClear® kan du ta detta 10 dagar i sträck, eller ta 1-2 doser per vecka under 5-10 veckor.

Kan jag fylla på med GutClear® vid behov, eller för att hålla undan SIBO?

Många tar en dos GutClear® efter en helg med oregelbundna och täta mål mat, alkohol, för lite sömn, stress och liknande för att neutralisera ovälkomna bakterier i tarmen inför en ny arbetsvecka. Andra tar GutClear® regelbundet 1-2 gånger i veckan för att hålla undan SIBO.

Hur vet ni att GutClear® inte påverkar bakterierna i tjocktarmen?

När vi jämför resultat från tarmfloranalyser före och efter en person tagit GutClear® ser vi i de flesta fall att mångfalden av bakterier är oförändrad men inte sällan ser vi att den faktiskt ökat. Detta är en stark indikation på att bakteriebalanserande ämnen i GutClear® inte når tjocktarmen. 

Eftersom bakterier i tunntarmen stjäl de kostfibrer som egentligen skulle gynna bakterier i tjocktarmen så får man anta att med färre bakterier i tunntarmen, så kan fler fibrer passera genom tunntarmen utan att brytas ned av bakterier där och istället hamna i tjocktarmen där dessa bakterier kan gynnas och tillväxa i antal. Ett “kvitto” på att ökade mängder kostfibrer nått tjocktarmen är  att man efter några dagar med GutClear® ofta upplever ökade gaser som sedan avtar. Detta beror på att en ökad tillgång till kostfibrer tillfälligt kan öka gasproduktionen och som därefter minskar när bakteriepopulationen i tjocktarmen balanserats. 

Har GutClear® några biverkningar?

Har du haft uttalad SIBO under lång tid kan du uppleva influensaliknande symptom och illamående de första 1-3 dagarna med GutClear®. Detta kan bero på att nedbrytningsprodukter och toxiner från stora mängder avdödade bakterier i tunntarmen frisätts. Det här kallas för Herxheimers reaktion och är inte farligt men vi rekommenderar då att du pausar med GutClear® under 1-2 dagar innan du börjar igen.

Jag märkte ingen effekt av GutClear®, vad ska jag göra?

Vi rekommenderar att du fortsätter ta GutClear® i samma dos dagligen i ytterligare en omgång om 10 dagar. Om du inte upplever en effekt, så dra isär 1 kapsel, töm innehållet i 1/2 glas vatten, rör om, drick, följt av ett glas vatten och, om lösningen upplevs som bitter, drick 1-2 klunkar kaffe, te eller juice direkt efteråt.

Hur ska jag äta under tiden jag tar GutClear®?

Du ska äta som vanligt, men om du vill äta mat som innehåller mjölksyrabakterier (fermenterad mat, filmjölk, yoghurt, kefir) så gör detta på eftermiddagen eller kvällen, eftersom intag av dessa extra bakterier nära intag av GutClear® kan minska effekten vid SIBO.

Hur bibehåller jag effekten av GutClear®?

Allt handlar om att förhindra ny kolonisering (överväxt) av bakterier i tunntarmen och detta kan du göra genom att ta någon dos GutClear® vid behov om du känner att magen börjar bli bråkig. Det är också viktigt att hålla tarmaktiviteten igång, exempelvis genom att undvika kronisk stress, eftersom detta hämmar tarmrörelserna. Försök att hitta något som ger dig återhämtning, till exempel promenader, mindfulness, yoga och -om möjligt- att undvika stress.

Stress påverkar och hämmar också kroppens längsta nerv, vagusnerven, vars nervändar går in i tarmväggen och stimulerar tarmperistaltiken (tarmrörelserna) och matsmältningen. Förutom att negativ stress hämmar tarmrörelserna kan stress också leda till att ventilen som finns mellan tjocktarmen och tunntarmen inte fungerar optimalt, det vill säga att den inte håller tätt. Ventilens viktiga uppgift är att förhindra att bakterier vandrar från tjocktarmen till tunntarmen och därmed överväxt av bakterier i tunntarmen.

Varför får man överväxt av bakterier i tunntarmen?

Stress är en naturlig del av våra liv och är en funktion som kan mobilisera energi vid speciella behov. Långvarig stress kan emellertid bland annat leda till en mage i obalans med förhöjda nivåer av bakterier i tunntarmen. Nedbrytning av kostfiber sker normalt i tjocktarmen, som är anpassad till att hantera stora bakteriemängder. Tjocktarmen har nämligen två slemlager till skillnad från tunntarmen som har bara ett. Det djupare slemlagret i tjocktarmen är en kraftfull barriär mot bakterier. Det är detta inre lager som gör att tjocktarmen kan hantera stora bakteriemängder utan att dessa negativt påverkar tarmslemhinnan eller går ut i blodbanan. 

När en mängd bakterier bryter ned kostfibrer i tunntarmen kan detta medföra en påverkad tarmfunktion med en spänd och öm mage mellan måltiderna till följd, men också en negativ påverkan på tarmslemhinnans immun- och nervsystem. I engelskspråkig litteratur kallas denna överväxt ”small intestinal bacterial overgrowth” och förkortas SIBO. SIBO är ingen diagnos i sig utan en förkortning som ofta används för att beskriva denna överväxt av bakterier i tunntarmen.

Vad kan det innebära att ha för många bakterier i tunntarmen?

Tunntarmen är inte gjord för att hantera höga mängder bakterier. Vid för många bakterier i tunntarmen sker nedbrytningen av fibrer från kosten redan där, vilket resulterar i ogynnsamma gaser och andra bakteriella biprodukter som kan irritera tunntarmsslemhinnan. Detta kan negativt påverka nervsystemet och immunsystemet beläget längs tunntarmen.

Varför ska man ha 100 miljoner gånger färre bakterier i tunntarmen än i tjocktarmen?

Tunntarmen kallas ibland för ”the little brain” på grund av det stora antal nervceller som förekommer längs tunntarmens vägg. Även en stor del av kroppens immunsystem är beläget längs den genomsläppliga tunntarmen. Biprodukter från bakteriernas metabolism kan skada tunntarmens slemhinna och göra den ännu mer genomsläpplig (läckande tarm) och därigenom påverka nerv- och immuncellerna i tunntarmens vägg negativt. Det är inte ovanligt att överväxt av bakterier i tunntarmen kan påverka tunntarmens funktion i en sådan grad att dess förmåga att ta hand om mat som tidigare inte innebar några besvär, exempelvis bröd, mjölkprodukter, ägg och fisk, kan bli rubbad.

Ska man öka kostfiberintaget om man har en öm och uppspänd mage mellan måltiderna?

Vid överväxt av bakterier i tunntarmen kan ökat kostfiberintag ge ytterligare näring till dessa bakterier och resultera i ännu högre produktion av gas och bakteriella biprodukter, vilket till och med kan förvärra de besvär man redan har. Det får därför anses klokt att först försöka balansera sina tarmbakterier med GutClear®.

Kan jag ta GutClear® om jag har gjort gastric bypass?

Det går bra. Men ta en lägre dos, inte mer än 1 kapsel om dagen.

Vi tycker det är viktigt att du vet varför vi skriver som vi gör och vi vill inte komma med påståenden  som vi inte kan stå bakom. Här hittar du vetenskapliga referenser som stödjer våra påståenden.

Referenser om mag- och tarmsystemet

1. Wang, Shao-Xuan and Wu, Wan-Chun. ”Effects of psychological stress on small intestinal motility and bacteria and mucosa in mice.” World J Gastroenterol. 2005;11(13):2016-2021. doi:10.3748/wjg.v11.i13.2016
2. Chander Roland, Bani et al. “A Prospective Evaluation of Ileocecal Valve Dysfunction and Intestinal Motility Derangements in Small Intestinal Bacterial Overgrowth.” Digestive diseases and sciences 62,12 (2017): 3525-3535. doi:10.1007/s10620-017-4726-4
3. Jacobs, C et al. “Dysmotility and proton pump inhibitor use are independent risk factors for small intestinal bacterial and/or fungal overgrowth.” Alimentary pharmacology & therapeutics 37,11 (2013): 1103-11. doi:10.1111/apt.12304
4. Rubin, M R et al. “Effect of bethanechol or vagal nerve stimulation on ileocecal sphincter pressure in the cat.” Gastroenterology vol. 80,5 pt 1 (1981): 974-9.
5. Borch K, et al. Digestive Diseases and Sciences. 2000 Jul; 45(7):1322

Referenser om dosering och intag av magnoliabark

1. Sarrica, Andrea et al. “Safety and Toxicology of Magnolol and Honokiol.” Planta medica vol. 84,16 (2018): 1151-1164. doi:10.1055/a-0642-1966

2. Poivre, Mélanie, and Pierre Duez. “Biological activity and toxicity of the Chinese herb Magnolia officinalis Rehder & E. Wilson (Houpo) and its constituents.” Journal of Zhejiang University. Science. B 18,3 (2017): 194-214. doi:10.1631/jzus.B1600299

OM EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 angående hälsopåståenden om livsmedel

Tills EU-kommissionen fattat beslut om godkännande eller icke-godkännande av hälsopåståenden är det tillåtet för företag att använda dessa påståenden om det föreligger vetenskapligt stöd för dessa (effekten och substansen/ämnet/växten som orsakar påståendet).

A. Hälsopåståenden för Magnolia officinalis Rehder (villkor dosering: 200-800 mg/dag; GutClear® innehåller 345 mg i dos från kapslar och 500 mg från dospåse):

• Supports the function of intestinal tract
• Helps maintaining gut regularity
• Contributes to the normal function of the intestinal tract

Vetenskapligt stöd för att Magnolia officialis Rehder kan bidra till en normal tarmfunktion samt en regelbunden tarmtömning: 

1. Tian, H., Zhao, L., Zhang, Q. et al. The Therapeutic Effects of Magnolia Officinalis Extraction on an Antibiotics-Induced Intestinal Dysbacteriosis in Mice. Curr Microbiol 77, 2413–2421 (2020). Djurstudie som visade att bark från Magnolia officinalis Rehder kunde normalisera dysbios (obalanserad tarmfloraprofil) efter antibiotikabehandling.

2. Ho KY, Tsai CC, Chen CP, Huang JS, Lin CC. Antimicrobial activity of honokiol and magnolol isolated from Magnolia officinalis. Phytother Res. 2001 Mar;15(2):139-41. doi: 10.1002/ptr.736. PMID: 11268114. Magnolia har antimikrobiella egenskaper.

3. Niu L, Hou Y, Jiang M, Bai G. The rich pharmacological activities of Magnolia officinalis and secondary effects based on significant intestinal contributions. J Ethnopharmacol. 2021 Dec 5;281:114524. Magnolia officinalis Rehder lindrar en mängd olika symtom, men speciellt buksmärtor och flatulens (uppspändhet/gas) och har även en god effekt på funktionella matsmältningssjukdomar (störningar i tarmen som gör att mag-tarm- kanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska). Magnolia officinalis Rehder och dess huvudingredienser kan dessutom reglera produktionen av hormoner från tarmväggen och positivt påverka ämnesomsättningen, skydda tarmbarriären samt positivt påverka tarmmikrobiotan (tarmfloran). Dessa mekanismer anses vara effektiva för att förbättra lokala obehag i mag-tarmkanalen.

4. Du E, Fan Q, Zhao N, Zhang W, Wei J, Chen F, Huang S, Guo W. Supplemental magnolol improves the antioxidant capacity and intestinal health of broiler chickens. Anim Sci J. 2021 Dec;92(1):e13665. Magnolol från Magnolia officinalis Reher visade sig i djurförsök gynna antioxidativa mekanismer och tarmhälsa

5. Oh S, Gadde UD, Bravo D, Lillehoj EP, Lillehoj HS. Growth-Promoting and Antioxidant Effects of Magnolia Bark Extract in Chickens Uninfected or Co-Infected with Clostridium perfringens and Eimeria maxima as an Experimental Model of Necrotic Enteritis. Curr Dev Nutr. 2018 Jan 30;2(4):nzy009. Kosttillskott med barkextrakt från Magnolia offici- nalis Rehder visade sig öka tillväxt hos djur infekterade med den sjukdomsframkallande bakterien Clostridium perfringens (den dödliga s.k. gasbrandsbakterien).

6. Chen F, Zhang H, Du E, Fan Q, Zhao N, Jin F, Zhang W, Guo W, Huang S, Wei J. Supplemental magnolol or honokiol attenuates adverse effects in broilers infected with Salmonella pullorum by modulating mucosal gene expression and the gut microbiota. J Anim Sci Biotechnol. 2021 Aug 9;12(1):87. Extrakt från Magnolia officinalis Rehder utövar antiinflammatoriska, antioxidanta och antibakteriella aktiviteter mot den sjukdomsframkallande bakterier Salmonella pullorum i djurförsök.

7. Zhao L, Xiao HT, Mu HX, Huang T, Lin ZS, Zhong LLD, Zeng GZ, Fan BM, Lin CY, Bian ZX. Magnolol, a Natural Polyphenol, Attenuates Dextran Sulfate Sodium-Induced Colitis in Mice. Molecules. 2017 Jul 20;22(7):1218. Magnolol från Magnolia officinalis Rehder utövar antiinflammatorisk effekt på tjocktarmsinflammation i djurförsök, där dess underliggande mekanismer är kopplade till återställandet av tryptofanmetaboliter vilka har en hämmande effekt på tjocktarmsinflammation.

9. Xie Q, Li H, Ma R, Ren M, Li Y, Li J, Chen H, Chen Z, Gong D, Wang J. Effect of Coptis chinensis franch and Magnolia officinalis on intestinal flora and intestinal barrier in a TNBS-induced ulcerative colitis rats model. Phytomedicine. 2022 Jan 5;97:153927. Nivåerna av probiotiska bakterier som Akkermansia och Blautia ökade i en produkt som innehöll Coptic chinensis och Magnolia officialis. Probiotiska bakterierna Allobaculum och Alloprevotella ökade endast i Magnolia officialis gruppen. Dessutom visade sig Coptic chinensis och Magnolia officialis också hämma det inflammatoriska svaret hos denna djurmodell av Ulcerös kolit samt öka integriteten hos tarmslemhinnan.

10. Chan SS, Zhao M, Lao L, Fong HH, Che CT. Magnolol and honokiol account for the antispasmodic effect of Magnolia officinalis in isolated guinea pig ileum. Planta Med. 2008 Mar;74(4):381- 4. Detta djurförsök visade att extrakt från Magnolia officinalis har en kramplösande effekt i isolerad tunntarm (ileum). Detta är exempelvis relevant vid IBS.

11. Jeong SI, Kim YS, Lee MY, Kang JK, Lee S, Choi BK, Jung KY. Regulation of contractile activity by magnolol in the rat isolated gastrointestinal tracts. Pharmacol Res. 2009 Mar;59(3):183-8. Ämnet magnolol, utvunnit från Magnolia officinalis Rehder påverkade positivt tunntarmens (jejunum och ileum) tarmperistaltik och denna mekanism förmedlades delvis genom aktivering av receptorer för acetylkoling och serotonin.

12. Park Inkyung, Oh Sungtaek, Lillehoj Erik. P., Lillehoj Hyun S., Dietary Supplementation With Magnolia Bark Extract Alters Chicken Intestinal Metabolite Levels, Frontiers in Veterinary Science, Vol 7, p. 157 (2020). Djurstudie som visar att bark från Magnolia officinalis Rehder kan ersätta klassiska antibiotika i tillväxtfrämjande syfte inom veterinärmedicin.

13. Poivre M, Duez P. Biological activity and toxicity of the Chinese herb Magnolia officinalis Rehder & E. Wilson (Houpo) and its constituents. J Zhejiang Univ Sci B. 2017 Mar.;18(3):194-214. Barken från Magnolia officinalis Rehder har traditionellt använts för behandling av bl.a. ångest, astma, depression, gastrointestinala störningar och huvudvärk. Ett antal farmakologiska aktiviteter har rapporterats för Magnolia officinalis Rehder särskilt antioxidativa, antiinflammatoriska, antibiotiska och kramplösande effekter. Denna artikelöversikt bekräftar in vitro och in vivo studier och indikerar på ett flertal gynnsamma egenskaper hos Magnolia officinalis Rehder samt dess användning, farmakologi och säkerhet.

14. Sarrica A, Kirika N, Romeo M, Salmona M, Diomede L. Safety and Toxicology of Magnolol and Honokiol. Planta Med. 2018 Nov;84(16):1151-1164. Olika livsmedelssäkerhetsmyndigheter har under de senaste åren utvärderat magnolol och honokiol från Magnolia officinalis Rehder och ansett dessa som säkra.

15. Li N, Song Y, Zhang W, Wang W, Chen J, Wong AW, Roberts A. Evaluation of the in vitro and in vivo genotoxicity of magnolia bark extract. Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Dec;49(3):154-9. Dessa in vitro resultat visar att barkextrakt från Magnolia officinalis Rehder inte är genotoxiskt (påverkar arvsmassan) och stöder säkerheten för barkextrakt från Magnolia officinalis Rehder för konsumtion.

16. Liu Z, Zhang X, Cui W, Zhang X, Li N, Chen J, Wong AW, Roberts A. Evaluation of short-term and subchronic toxicity of magnolia bark extract in rats. Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Dec;49(3):160-71. Dessa resultat stöder säkerheten av barkextrakt från Magnolia officinalis Rehder för oral konsumtion.

17. Sun, L., Liao, K., & Wang, D. (2015). Effects of magnolol and honokiol on adhesion, yeast-hyphal transition, and formation of biofilm by Candida albicans. PloS one, 10(2), e0117695. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

18. Xie, Y., Hua, H., & Zhou, P. (2022). Magnolol as a potent antifungal agent inhibits Candida albicansvirulence factors via the PKC and Cek1 MAPK signaling pathways. Frontiers in cellular and infection microbiology, 12, 935322. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

19. Noites, A., Araújo, B., Machado, J., & Pinto, E. (2022). Antifungal Potential of Some Herb Decoctions and Essential Oils on CandidaSpecies. Healthcare (Basel, Switzerland), 10(10), 1820. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

20. Sun, L., & Liao, K. (2020). The Effect of Honokiol on Ergosterol Biosynthesis and Vacuole Function in Candida albicans. Journal of microbiology and biotechnology, 30(12), 1835–1842. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

21. Liao, K., & Sun, L. (2018). Roles of the Hsp90-Calcineurin Pathway in the Antifungal Activity of Honokiol. Journal of microbiology and biotechnology, 28(7), 1086–1093. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

22. Bang, K. H., Kim, Y. K., Min, B. S., Na, M. K., Rhee, Y. H., Lee, J. P., & Bae, K. H. (2000). Antifungal activity of magnolol and honokiol. Archives of pharmacal research, 23(1), 46–49. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

23. Sun, L., Liao, K., & Wang, D. (2017). Honokiol induces superoxide production by targeting mitochondrial respiratory chain complex I in Candida albicans. PloS one, 12(8), e0184003. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Candida.

24. Bae, E. A., Han, M. J., Kim, N. J., & Kim, D. H. (1998). Anti-Helicobacter pylori activity of herbal medicines. Biological & pharmaceutical bulletin, 21(9), 990–992. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Helicobacter pylori.

25. Li, Y., Xu, C., Zhang, Q., Liu, J. Y., & Tan, R. X. (2005). In vitro anti-Helicobacter pylori action of 30 Chinese herbal medicines used to treat ulcer diseases. Journal of ethnopharmacology, 98(3), 329–333. Magnolia officinalis Rehder har antimikrobiella effecter mot Helicobacter pylori.

.....................................................................................................................................................................................

B. Hälsopåståenden för Plantago ovata, även kallad Husk och Ispaghula (villkor dosering: 0.5-20 g/dag; GutClear® innehåller 1.36 g med dos från kapslar och 1.5 g från dospåse):

• Contributes to intestinal transit and intestinal function
• Helps to maintain a healthy bowel and facilitate intestinal transit.
• Digestion

Vetenskapligt stöd för att Plantago ovata kan bidra till en normal tarmfunktion, tarmpassage och matsmältning:

1. Shah BR, Li B, Al Sabbah H, Xu W, Mráz J. Effects of prebiotic dietary fibers and probiotics on human health: With special focus on recent advancement in their encapsulated formulations. Trends Food Sci Technol. 2020 Aug;102:178-192. Dessa fynd tyder på att Plantago ovata skal kan skydda tarmslemhinnan, undersökt genom att studera effek- ten av acetylsalicylsyra och dess penetration in i tarmens epitelceller

2. Jalanka J, Major G, Murray K, Singh G, Nowak A, Kurtz C, Silos-Santiago I, Johnston JM, de Vos WM, Spiller R. The Effect of Psyllium Husk on Intestinal Microbiota in Consti- pated Patients and Healthy Controls. Int J Mol Sci. 2019 Jan 20;20(2):433. Efter intag av Psyllium ovata fann man en signifikant ökning i tre släkten av bakterier som är kända för att producera smörsyra (Lachnospira, Roseburia och Faecalibacterium) och att förekomst av dessa korrelerade med ökat fekalt vatteninnehåll och mindre förstop- pning. Sammanfattningsvis ökade psylliumtillskott vatteninnehållet i avföringen vilket var associerat med ökade nivåer av ”gynnsamma” bakterier och att detta var mest markant hos patienter med förstoppning.

3. Marteau P, Flourié B, Cherbut C, Corrèze JL, Pellier P, Seylaz J, Rambaud JC. Digestibility and bulking effect of ispaghula husks in healthy humans. Gut. 1994 Dec;35(12):1747-52. doi: 10.1136/gut.35.12.1747. PMID: 7829013; PMCID: PMC1375264. Koncentrationerna av ”välgörande” kortkedjiga fettsyrorn (smörsyra, propionsyra och ättiksyra) ökade efter intag av Psyllium ovata. Sammanfattningsvis är Psyllium ovata mer resistent mot jäsning än vad som tidigare hade rapporterats hos människor. Dess bulkeffekt berodde till stor del därför på icke nedbrutit (icke fermenterat) material som kunde passera igenom tarmkanalen.

4. Elli M, Cattivelli D, Soldi S, Bonatti M, Morelli L. Evaluation of prebiotic potential of refined psyllium (Plantago ovata) fiber in healthy women. J Clin Gastroenterol. 2008 Sep;42 Suppl 3 Pt 2:S174- 6. Psylliumfröskal kan metaboliseras av bifidobakterier med potential att öka dessa gynnsama bakterier hos personer som har låga nivåer av dessa.

5. Yakoob J, Jafri W, Mehmood MH, Abbas Z, Tariq K. Cytokine changes in gastric and colonic epithelial cell in response to Planta ovata extract. J Complement Integr Med. 2017 Mar 21;14(2):/j/jcim.2017.14.issue-2/jcim-2015-0075/jcim-2015-0075.xml. Plantago oavata-extrakt hade en antiinflammatorisk effekt på cellinjer från tjocktarmens slemhinna stimulerade av sjukdomsframkallande Helicobacter pylori och E coli bakterier.

6. Gunn D, Abbas Z, Harris HC, Major G, Hoad C, Gowland P, Marciani L, Gill SK, Warren FJ, Rossi M, Remes-Troche JM, Whelan K, Spiller RC. Psyllium reduces inulin-induced colonic gas production in IBS: MRI and in vitrofermentation studies. Gut. 2021 Aug 5:gutjnl-2021-324784. Hälsofrämjande kostfibrer inklusive inulin utlöser ofta gastrointestinala symtom hos patienter med IBS, vilket begränsar deras intag av kostfibrer. Denna studie visade att samtidig administrering av psyllium med inulin minskade gasproduktionen vid IBS.

7. Cabré E. Irritable bowel syndrome: can nutrient manipulation help? Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2010 Sep;13(5):581-7. Konceptet att ökat fiberintag skulle kunna lindra IBS stämmer inte för alla patienter. Hydrofila kolloider (t.ex. psyllium) är därför att föredra.

8. Ashraf W, Park F, Lof J, Quigley EM. Effects of psyllium therapy on stool characteristics, colon transit and anorectal function in chronic idiopathic constipation. Aliment Pharmacol Ther 1995; 9: 639– 47. Psyllium ökar avföringsfrekvensen och förbättrar avföringens konsistens vid förstoppning av okänd orsak (idiopatisk). De gynnsamma effekterna av psyllium vid förstoppning anses främst vara relaterade till en underlättande av själva avföringsprocessen (defekationen).

9. El-Salhy M, Ystad SO, Mazzawi T, Gundersen D. Dietary fiber in irritable bowel syndrome (Review). Int J Mol Med. 2017 Sep;40(3):607-613. doi: 10.3892/i- jmm.2017.3072. Epub 2017 Jul 19. PMID: 28731144; PMCID: PMC5548066. Fibertillskott, särskilt Psyllium ovata, är både säkert och effektivt för att förbättra IBS-symtom.

10. Bijkerk CJ, de Wit NJ, Muris JW, Whorwell PJ, Knottnerus JA, Hoes AW. Soluble or insoluble fibre in irritable bowel syndrome in primary care? Randomised placebo controlled trial. BMJ. 2009 Aug 27;339:b3154. Psyllium ovata erbjuder fördelar för patienter med irritabel tarm i primärvården.

11. Bijkerk CJ, Muris JW, Knottnerus JA, Hoes AW, de Wit NJ. Systematic review: the role of different types of fibre in the treatment of irritable bowel syndrome. Aliment Pharma- col Ther. 2004 Feb 1;19(3):245-51. Psyllium ovata visade signifikant förbättrat tillstånd vid IBS medan olösliga fibrer (majs, vetekli) i vissa fall försämrade det kliniska resultatet.

12. Eswaran, Shanti MD; Muir, Jane PhD2; Chey, William D MD, AGAF, FACG, FACP1Fiber and Functional Gastrointestinal Disorders, American Journal of Gastroenterology: May 2013 - Volume 108 - Issue 5 - p 718-727. När fiber rekommenderas för funktionell tarmsjukdom (IBS), stöds användning av ett lösligt tillskott som Psyllium ovata bäst av aktuella forskningsresultat.

13. Halmos EP. When the low FODMAP diet does not work. J Gastroenterol Hepatol. 2017 Mar;32 Suppl 1:69-72. Om low FODMAP inte är effektivt kan patienter dra nytta av psyllium, som har en exceptionell vattenhållande förmåga och som kan ge en normaliserad avföringskonsistens.

14. Bliss DZ, Jung HJ, Savik K et al.Supplementation with dietary fiber improves fecal incontinence. Nurs. Res. 2001; 50: 203–213. En terapi som är inriktad på att normali- sera avföringens konsistens och minska avföringsfrekvens är användningen av fibertillskottet Psyllium ovata

15. Prior A, Whorwell PJ. Double blind study of ispaghula in irritable bowel syndrome. Gut. 1987 Nov;28(11):1510-3. doi: 10.1136/gut.28.11.1510. PMID: 3322956; PMCID: PMC1433676. Ispaghula (Psyllium oavata) förbättrar avsevärt det övergripande välbefinnandet hos patienter med colon irritabile och hos dessa personer som dessutom har förstoppning påverkas tarmvanor och transittid positivt.

16. Yang C, Liu S, Li H, Bai X, Shan S, Gao P, Dong X. The effects of psyllium husk on gut microbiota composition and function in chronically constipated women of reproductive age using 16S rRNA gene sequencing analysis. Aging (Albany NY). 2021 Jun 3;13(11):15366-15383. doi: 10.18632/aging.203095. Epub 2021 Jun 3. PMID: 34081625; PMCID: PMC8221300. Dessa fynd tyder på att sammansättningen av tarmmikrobiotan förändrades och att symtom på förstoppning lindrades genom intag av Psyllium ovata.

Ytterligare information kring ingredienserna i GutClear®

Jatoba

Jatoba, (Hymenaea courbaril, Hymenaea martiana på latin) är en ärtväxtart som beskrevs av Carl von Linné och som ingår i familjen ärtväxter. I en översiktsstudie har man funnit att Jatoba använts vid behandling av hosta, diarré, kolik, astma, anemi, halsont, njurproblem, urinvägsinfektioner, etc. (1) varav en experimentell studie visade att Jatoba skulle kunna användas vid inflammatoriska tillstånd, astma, diarré och bakteriella infektioner och att fenolföreningar som flavonoider och tanniner besitter de bioaktiva egenskaperna. (2)  Forskning pågår för att karakterisera ämnen från Jatoba med de antibakteriella egenskaper som exempelvis påvisats mot E. coli. (2,3). Förutom antibakteriella effekter har också Jatoba visat potential att döda svamp. (4)

Rosenrot

Rosenrot (Rhodiola rosea på latin), även kallad Nordens Ginseng är ett traditionellt växtbaserat läkemedel. Inom örtmedicin räknas Rosenrot som en adaptogen. Adaptogener tillhör en kategori av biologiskt aktiva ämnen som anses bidra till att öka organismens förmåga att anpassa sig till negativa faktorer i omgivningen. I en sammanfattande studie visade 5 av 10 publicerade artiklar tillförlitliga kopplingar mellan intag av Rosenrot och hälsofrämjande effekter (5)

Rosenrot har i djurexperimentella studier visat sig balansera tarmfloran genom att reducera nivåerna av s.k. proteobakterier (bl.a. Escherichia, Salmonella, Vibrio och Helicobacter, alla med potential att framkalla inflammation i tarmslemhinnan). I samma studie visades att rosenrot däremot kunde öka nivåer av gynnsamma bakterier som Akkermansia (6) och i ytterligare två studier kunde man påvisa att rosenrot reducerade mängden Stafylococcus aureus (7) samt Pseudomonas aeruginosa. (8)

Vetenskapliga referenser

1. Boniface, PK et al. (2017) Current state of knowledge on the traditional uses, phytochemistry, and pharmacology of the genus Hymenaea, Journal of Ethnopharmacology, Volume 206, 2017, Pages 193-223 

2. Rocha LS, et al. (2018). Data on elemental composition of the medicinal plant Hymenaea martiana Hayne (Jatobá). Data Brief. 2018;19:959-964. Published 2018 May 31.

3. Marinho CGS et al. (2018). Antibacterial Evaluation of ethnolic extracts of Hymenaea Clebaril L. cases front Escherichia coli. Journal of Microbiome, 2018, 1:5. 

4. Souza, ACM et al. (2010). Antimicrobial activity of Hymenaea martiana towards dermatophytes and Cryptococcus neoformans. Mycoses vol. 53,6 (2010): 500-3. 

5. Hung, SK et al. (2011). The effectiveness and efficacy of Rhodiola rosea, a systematic review of randomized clinical trials.” Phytomedicine : international journal of phytotherapy and phytopharmacology vol. 18,4 (2011): 235-44.

6. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0278691519300079

7. Ming DS. et al. (2005). Bioactive compounds from Rhodiola rosea (Crassulaceae) Phytoher. Res. 2005;19:740–743. 

8. Bany J. et al. (2009). The effect of Rhodiola rosea extracts on the bacterial infection in mice. Cent. Eur. J. Immunol. 2009;34:35–37.