Tarmfloran påverkar hälsan

Det blir allt mer känt att tarmflorans sammansättning kan spela en roll vid olika sjukdomar - både fysiska och psykiska. Vi kommer att ta upp tarmflorans koppling till olika sjukdomar och åkommor samt vilka bakterier som i studier visat sig vara associerade till typ 2-diabetes och IBS, vilket leder oss till den intressanta frågan som gäller huruvida man kan reducera nivåer av bakterier associerade till typ 2-diabetes och IBS.

Det har visat sig att ett brett spektrum av sjukdomar är förknippade med en störd sammansättning (dysbios) av tarmfloran. Orsaker till dysbios kan vara allt från intag av mediciner, livsstil, infektioner, stress och brist på saltsyra i magsäcken. Sist men inte minst, så har kostens sammansättning visat sig kunna påverka tarmfloran både på kort och lång sikt. Nyligen publicerade resultat bekräftar att det till och med går att knyta förekomst av enskilda tarmbakterier till olika livsmedelsgrupper, men forskare har även kunnat genom att veta tarmflorans sammansättning kunnat koppla denna till bättre respektive sämre hälsa. Tarmflorans profil kunde till och med användas som en tillförlitliga biomarkör för både förhöjda blodfetter och insulinresistens, vilket ses vid typ 2-diabetes.  

Tarmfloran- ett eget organ med en mängd olika funktioner

  • Tarmfloran innehåller en stor mångfald av gener med en mängd funktioner som på olika sätt kan påverka oss som värdorganism:
  • Tarmbakterierna kan påverka vår ämnesomsättning, bl.a. insulinresistens vid typ 2-diabetes.
  • Tarmfloran bidrar till att utveckla immunförsvaret och kan spela roll vid utvecklingen av typ 1-diabetes.
  • Tarmfloran kan stärka tarmslemhinnans barriärfunktion, samt utsöndring av olika hormoner och kortkedjiga fettsyror av vilka propionsyra visat sig kunna reducera sug efter snabba kolhydrater. 
  • Tarmbakterier kan bryta ner giftiga ämnen och tillverka vitaminer samt omvandla molekyler som exempelvis kurkumin i gurkmeja till bioaktiva ämnen. 

Fleromättade fetter skyddar mot övervikt och inflammation

En studie visade att kost med hög andel mättat fett resulterade i övervikt och inflammation hos möss, medan en kost med hög andel fleromättat fett (t.ex. fet fisk, valnötter och avokado) hade motsatt effekt. Om man transplanterade tarmflora från möss som ätit fleromättat fett till möss som ätit mättade fetter (t.ex. smör, palmolja och grädde) visade sig detta delvis kunna skydda mot övervikt och inflammation hos de transplanterade mössen. Med andra ord verkar det som om de hälsofrämjande egenskaperna hos fleromättade fetter kan bero på förändringar i tarmfloran. 

Övervikt och metabola syndromet

I det metabola syndromet ingår faktorer såsom övervikt, insulinresistens, högt blodtryck och störda blodfettsnivåer. Dessa faktorer kan leda till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Både det metabola syndromet och dess följdsjukdomar har kopplats till en förändrad tarmflora. Tarmfloran hos människor med normal glukosmetabolism, prediabetes eller typ 2-diabetes skiljer sig till exempel åt. En mindre studie visade att tarmflorans bakterieprofil hos människor med förstadium till typ 2-diabetes (minskad insulinkänslighet) kunde förutsäga vilka personer som löpte risk att utveckla själva sjukdomen. I en senare studie kunde man även visat att diabetesmedicinen Metformin påverkade tarmfloran hos personer med typ 2-diabetes och att denna förändring skulle kunna förklara behandlingseffekten av just Metformin.

Bakterier associerade till typ 2-diabetes

Bakterier som visat sig vara associerade till typ 2-diabetes är Blautia, Ruminococcus, Fusobacterium nucleatum, Bacteroides vulgatus och Bacteroides ovatus.

Det är dock inte bevisat att dessa bakterier i sig kan framkalla sjukdomen. Gutfeeling Labs har redan testat naturpreparat/kosttillskott med reducerande effekt på några av ovan nämnda bakterier.

Övervikt och tarmfloran

Viktreducerande kirurgi med förkortning av tarmsystemet är den för närvarande mest effektiva metoden för att behandla övervikt och det metabola syndromet. Ökade fettdepåer har dessutom visat sig vara en källa till låggradig inflammation, vilket i sig kan bidra till den insulinresistens som ses vid typ 2-diabetes. En stor andel av patienterna som genomgått gastrisk by-pass operation blir friska från typ 2-diabetes redan inom några veckor. De positiva effekterna av viktreducerande kirurgi kan man tänka sig beror på både minskad fettvävnad (källa för kronisk låggradig inflammation) och på en förändrad tarmflora.

Autoimmuna sjukdomar och tarmfloran

Tarmflorans sammansättning är även förknippad med utvecklingen av autoimmuna sjukdomar (13). Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit är just autoimmuna sjukdomar där tarmfloran verkar spela en roll för utvecklingen. Det som talar för detta är att transplantation av tarmflora från donatorer med IBD till möss som är genetiskt predisponerade för att utveckla tjocktarmsinflammation orsakade ett kroniskt inflammationstillstånd i tarmen.

En obalanserad (dysbiotisk) tarmflora kan även bidra till autoimmuna sjukdomar i andra organ än mag-tarmkanalen som typ 1-diabetes, där beta-cellerna i bukspottskörteln bryts ned av det egna immunförsvaret. Studier har visat en förändrad sammansättning av tarmfloran hos personer med typ 1-diabetes. Genom att studera bakteriefria möss med nedsatt immunförsvar har man visat att utvecklingen av autoimmunitet delvis regleras av samspelet mellan tarmfloran och immunförsvaret.

Ett exempel på en autoimmun sjukdom som associerats med en obalanserad tarmflora är ledgångsreumatism. Patienter med ledgångsreumatism tycks ha förhöjda mängder av tarmbakterien Prevotella copri.

Astma och tarmfloran

På samma sätt har man visat att tarmfloran och immunförsvaret skulle kunna påverka utveckling av astma. Förändrad tarmflora efter förlossning genom kejsarsnitt, bröstmjölksersättning och antibiotikabehandling tidigt i livet har visat sig vara associerat till en ökad risk för att utveckla astma.

Kan man reducera nivåer av bakterier associerade till typ 2-diabetes och IBS? 

Med tanke på att man har funnit att högre förekomst av vissa bakterier faktiskt kan vara kopplade till hälsoproblem som typ 2-diabetes och IBS, så måste man fråga sig huruvida det går att reducera nivåer av just de bakterier som är associerade till typ 2-diabetes och IBS. 

Detta leder oss till något som kallas SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) som innebär att man har en bakteriell överväxt till tunntarmen. SIBO är känt för att spela en roll vid en mängd olika tillstånd och sjukdomstillstånd, inklusive IBS, fettlever, inflammatorisk tarmsjukdom och andra reumatiska tillstånd som systemisk skleros, dvs flertalet av sjukdomarna och problemen vi nämnt under artikelns gång. 

I en nyligen vetenskaplig studie visade man att SIBO kan påverka insulinsekretion hos patienter med typ 2-diabetes. Detta är onekligen väldigt intressanta fynd, som skulle kunna leda till ett paradigmskifte för behandling av typ 2-diabetes, det vill säga att man också testar patienter med typ 2-diabetes för SIBO och behandlar de som visar sig ha detta problem.

Varför är det problematiskt med bakterier i tunntarmen? 

Med bakterier i tunntarmen så innebär detta att födan från magsäcken försörjer bakterierna  istället för att tas upp som näring till oss själva. Inte sällan har personer med SIBO en så omfattande absorptionsstörning att personen utvecklar symtom på näringsbrist och vitaminbrist. Man kan likna bakterierna i tunntarmen som en gökunge, som tar alldeles för stor plats och konsumerar alldeles för mycket mat från oss själva. Det är därför som det nog framstår som ännu klarare att det är i tjocktarmen som det absolut största antalet av tarmflorans bakterier ska befinna sig. Där får bakterierna i sig sin näring genom nedbrytning av de kostfibrer som vår egen kropp inte kan bryta ned. Det är också här som det skall produceras gaser och inte i tunntarmen. 

Beroende på population och mätmetoder så har  SIBO visat sig förekomma hos normalbefolkningen till mellan 4-40% och vid IBS visade en metaanalys att upp till 78% av personer med IBS hade SIBO.

Hypotesen blir nu om man kan behandla SIBO och därigenom få mer kontroll på typ 2-diabetes och IBS. Det finns olika metoder för att behandla SIBO, i många fall räcker det inte med att ändra kosten utan det kräver oftast andra metoder, t.ex. en antibiotikabehandling, växtpreparat med antimikrobiella egenskaper (vilket är mer skonsamt för tarmfloran än klassisk antibiotika). 

Gutfeeling Labs kan hjälpa med råd kring naturpreparat/kosttillskott för reduktion av bakteriebördan i tunntarmen. Förutom en upplevelse av minskad uppblåsthet och magsmärta kan en tarmfloraanalys efter en sådan kur också ge indikationer på en effekt, samt ge vägledning kring kost och kosttillskott som kan vara mest relevanta därefter.


  • Kost

Hälsofördelarna med avokado

Avokado är nyttigt, kort och gott. Det innehåller en mängd nyttiga fetter och näringsämnen. Avokadons enkelomättade fettsyror har ett flertal kända hälsofrämjande effekter. Vi pratar ofta om kopplingen mellan tarmen och hjärnan där just enkelomättade fetter anses kunna skydda nervcellerna i hjärnan

Därför är avokado så nyttigt
  • Tarmfloran

Att ha bakterier i fel tarm

Det talas väldigt mycket om vikten av att ha många goda tarmbakterier, vad man bör äta för att mata sina goda tarmbakterier och hur dessa påverkar kroppen. Något som det dock talas väldigt lite om är var i tarmen dessa bakterier bör finnas och vad man gör om man har bakterier i fel tarm

Gaser och smärta i magen kan vara SIBO
  • Tarmfloran

IBS, leaky gut and SIBO, how are they related?

Many people suffer from stomach problems and around 15-20% of the population have a diagnosis of IBS. This number is so great that it is classified as a national disease. The diagnosis IBS, or irritable bowel syndrome, is given if no underlying structural cause is found. However, studies have shown that most people with IBS actually have SIBO. Something that can mean a lot to those who plan life according to their gut, since both diets, antimicrobial dietary supplements, and, medicines can be used in SIBO.

IBS kan bero på SIBO