Vad är oxalat?
Oxalat är ett normalt förekommande ämne i vår kropp och en slutprodukt i levercellernas ämnesomsättning, men oxalat kan också tillföras vår kropp genom kosten (exempelvis genom spenat, grönkål, nötter och fröer). Oxalat är samma sak som oxalsyra, en organisk syra som finns naturligt i en del växter. Växterna använder oxalsyran som ett skydd mot angripare.
Oxalat elimineras främst via njurarna. Oxalat kan binda till kalcium och bilda kalciumoxalat, ett salt som är olösligt i vår kropp. En ackumulation av kalciumoxalat kan resultera i njuråkommor och njursten hos cirka 1/10 i befolkningen.
Oxalat och dess inverkan på njurarna
Oxalat kan inte metaboliseras av våra celler. Istället är det njurarna som främst eliminerar oxalat, men också vissa tarmbakterier (se nedan). Hos personer med hyperoxaluri (se nedan) är nivåerna av oxalat i urinen markant förhöjda och kan orsaka kronisk njursjukdom.
Vad kan orsaka njursten?
Primär hyperoxaluri är en ovanlig genetisk sjukdom (1/1000 000 individer) som resulterar i en överproduktion av oxalat i vår kropp (levern) och kan resultera i njursten samt njursvikt.
Sekundär hyperoxaluri är en problem med höga nivåer av oxalat i kroppen, framför allt på grund av hög absorption av oxalat i tarmen. Högre upptag av oxalat ses hos personer som genomgått kirurgiska ingrepp för behandling av övervikt (gastric bypass), men även vid diabetes eller prediabetes, övervikt (man förmodar att ett inflammationstillstånd i själva fettvävnaden kan påverka upptag/omsättningen av oxalat i kroppen) och högt intag av fett. Man har också sett hög absorbtion av oxalater vid en obalanserad tarmflora efter antibiotikabehandling. Antibiotikan kan då ha reducerat mängden av de bakterier i tarmen som kan bryta ned oxalat.
Det visar sig att personer som inte har ovanstående problem, men som ändå får njurstenar inte verkar konsumera mer oxalat i genomsnitt än de personer som inte får stenar. Då handlar det om individuella variationer.
Många livsmedel som anses vara nyttiga innehåller oxalat
Personer med njurinsufficiens (njursvikt) eller benägenhet att bilda njursten brukar uppmanas att reducera intag av mat som innehåller höga nivåer oxalat. Även de som har genomgått en gastrisk bypass operation och de som har genomgått en lång antibiotikakur rekommenderas att reducera intag av mat som innehåller oxalat.
Om du skulle vara oroligt för att du faktiskt har fysiska problem som skulle kunna orsakas av för höga nivåer av oxalat i kroppen, så finns det medicinska tester som kan fastställa om oxalater är ett problem i ett enskilt fall. Om du vet att du äter kost som innehåller höga mängder oxalat kan du emellertid på egen hand prova att dra ner på denna kost för att hjälpa dig att förstå om oxalat kan kopplas till din aktuella problem.
I vilken typ av kost finns oxalat?
Oxalat finns bland annat i grönkål, spenat, mangold, sötpotatis, cashewnötter, nötter, bönor, soja, mandlar, hallon, kakao, stjärnfrukt, rabarber och rödbetor
Några symtom som kan tyda på för höga mängder oxalat i kroppen
- Njursten
- Ledvärk
- Autoimmuna problem
- Diffus smärta och värk utan uppenbar orsak
- Sömnproblem
Ät med sunt förnuft
För befolkningen i stort medför intag av mat rik på oxalat ingen risk, men generellt sett kan man säga att man inte bör överäta något (exempelvis spenat), utan hellre äta varierad kost.
Tips för att minska oxalatnivåerna i spenat
Om du är orolig för att din konsumtion av exempelvis spenat kan orsaka höga nivåer av oxalat i kroppen, så kan du ånga spenaten, vilket minskar nivåerna av oxalsyra med 30% och kokning minskar nivåerna av oxalsyra till cirka 50%. Spenat är hälsosam mat som kan ätas varierat.
Fiber, frukt och grönsaker
Forskningsdata stöder inte påståendet att oxalat är en riskfaktor för incidenter av njursten hos personer som inte tillhör ovan nämnda riskgrupper (2). Större kostintag av fiber, frukt och grönsaker var till och med associerat med en minskad risk för njursten hos kvinnor efter klimakteriet och som inte hade nämnda riskfaktorer
Gastric bypass och oxalatrika smoothies
En 65-årig kvinna med normal njurfunktion men med tidigare genomgången gastrisk bypass operation samt en nyligen avslutad långvarig antibiotikakur utvecklade akut njurskada efter intag av ett antal oxalatrika smoothies (i avsikt att rena kroppen; cleansing). En sådan historia illustrerar vikten av att vara medveten om potentialen för akut njurskada hos mottagliga individer, exempelvis personer med riskfaktorer, d.v.s. de som genomgått gastrisk bypass, har kronisk njursjukdom och/eller har tagit antibiotika under en längre tid.
Kan våra tarmbakterier hjälpa till med bryta ner oxalat?
Oxalobacter formigenes är en bakterie som kan förekomma i tarmfloran och som bryter ned just oxalat. Dessutom har forskning visat att mjölksyrabakterien Bifidobacterium lactis också kan bryta ned oxalat i tarmen. Reduktion eller förlust av oxalatnedbrytande bakterier i tarmen har i studier visat sig vara associerad med ökad absorption av oxalat (på tal om antibiotikabehandling ovan) från tarmen med högre nivåer i blodet. Det får därför anses gynnsamt att ha Oxalobacter formigenes och Bifidobacterium lactis i sin tarmflora.
Analys av tarmflorans förmåga att bryta ner oxalat
Med Gutfeeling Labs analys av tarmfloran kan du få veta om du har Oxalobacter formigenes och Bifidobacterium lactis med förmåga att bryta ner oxalat. Om du har låga nivåer av oxalatnedbrytande bakterier och har symptom som kunde passa med höga nivåer av oxalater i kroppen, så prova att minska ditt intag av bland annat:
- Grönkål
- Spenat
- Mangold
- Rabarber
- Selleri
- Nötter (exempelvis cashewnötter och mandlar)
- Bönor
- Rotfrukter (exempelvis rödbetor, sötpotatis, morötter)
- Apelsin
- Kiwi
- Stjärnfrukt
- Hallon
- Stevia
- Curry
Du kan också prova att ta Bifidobacterium lactis som probiotika (dessa bakterier kan bryta ned oxalat) och se om dina besvär minskar.
