Analys av tarmfloran

Tarmfloraanalysen är ett enkelt avföringstest du tar hemma i lugn och ro och skickar iväg till oss på posten. I testet avläser vi flera olika bakteriegrupper och mängden av dem. Du får också råd om kost och kosttillskott som kan öka bakterierna som producerar hälsofrämjande substanser och minska de som kan vara associerade till ohälsa. 

Innan du skickar iväg provet till oss aktiverar du ditt provtagningskit och skapar ett konto på mygutfeelinglabs.se. Du får svar skickat till ditt konto inom tre veckor.

Paketet med din tarmfloraanalys innehåller:

• Tydliga instruktioner om hur du utför testet och skickar in det till oss
• Svarskuvert 
• Provrör
• Nedspolningsbart pappersark som läggs i toalettstolen och underlättar provtagning
• Tops

• Du beställer en analys av tarmfloran här på vår webbplats.
• Ett provtagningskit med instruktioner skickas hem till dig. Provet tar du enkelt hemma när du vill och sedan returnerar du provröret i det förfrankerade svarskuvertet.
• Vi analyserar ditt prov. Det tar 1-3 veckor att bearbeta proverna och sammanställa resultaten.
• När ditt prov är analyserat får du mejl från oss. Du kan då logga in på “mina sidor” för att se resultaten. Du får samtidigt vetenskapligt dokumenterad information kring kost och kosttillskott som kan hjälpa dig att påverka din tarmflora.

Så tar du provet

I vår tarmfloraanalys mäter vi bakterier i fyra kategorier:

• Potentiellt sjukdomsframkallande bakterier
• Bakterier som kan vara associerade med hälsoproblem
• Artrikedom och F/B ratio (din tarmfloras artrikedom och förhållandet mellan bakteriegrupperna Firmicutes och Bacteroidetes. 
• Bakterier associerade med god hälsa

Bakterierna och deras egenskaper

Kan man verkligen påverka tarmfloran själv?

Ja, det kan man faktiskt. Forskare har sett hur både blodtryck och blodfetter förbättrats hos personer där tarmfloran med hjälp av kost förändrats under bara en vecka. Animalisk mat eller växtprodukter kan alltså påverka tarmfloran radikalt på kort tid. En forskningsstudie visade att tarmflorans sammansättning förändrades inom 24 timmar efter att försökspersonerna började äta kost med antingen hög eller låg fetthalt och kostfiberhalt. 

En annan studie visade att hos personer som åt resistent stärkelse ökade bakteriegrupper associerade med hälsa. Resultaten berodde, intressant nog, på hur deras personliga tarmflora såg ut innan personerna intog resistent stärkelse. Det är av denna anledning som menar att en tarmfloraanalys kan resultera i de mest optimala effekterna i och med att de just ger  individuella och personbaserade kostråd.

Hur påverkar min tarmflora mitt mående?

Man är överens om att fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes är kopplade till kosten och forskning kring tarmfloran och kostens inverkan på värdens hälsa har därför naturligt hamnat i fokus. Exempel på tillstånd och sjukdomar med en association till tarmfloran är IBS, fetma, åderförkalkning, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, gikt, depression och artrit. Över hela världen fokuserar forskningsgrupper på att försöka etablera orsakssamband mellan tarmfloran och hälsa, samt möjligheten att med personanpassad kost och med kosttillskott behandla och förebygga sjukdomar. 

Ju större mångfald (artrikedom) av bakterier i din tarmflora desto bättre. Detta beror på att en artfattig tarmflora kan medverka till att ogynnsamma bakterier förökar sig, något som i längden kan skapa inflammation i tarmslemhinnan och i resten av kroppen. Inflammationstillstånd har i sin tur visat sig kunna påverka hur vi mår psykiskt och bidra till depression och ångest. 

Fibrer från kosten fungerar som en viktig energikälla för många ”nyttiga” tarmbakterier. Några av dessa nyttiga bakterierna producerar något som kallas för smörsyra. Detta är en kortkedjig fettsyra som produceras när du äter frukt, grönsaker, frön, nötter, fullkorn och baljväxter. Smörsyran är viktig för cellerna i tarmslemhinnan eftersom den hjälper till att hålla denna viktiga barriär  intakt och förhindrar läckage och inflammation. 

En analys av tarmfloran kan till exempel visa dig hur många procent av din tarms bakterier som kan producera smörsyra. Kostråden du får i analysresultatet kan ge dig svar på hur du gynnar bakterierna i tarmfloran som producerar just smörsyra, med potential att förbättra eller bevara din hälsa på sikt. 

Finns det några försiktighetsåtgärder med tarmfloraanalysen, att göra eller inte göra innan? 

Det går bra att göra en tarmfloraanalys 1-2 veckor efter en kur med smalspektrumantibiotika som exempelvis penicillin eller erythromycin, men även tetracyklin. Vid intag av bredspektrumantibiotika så går det bra att göra en tarmfloraanalys en månad efter avslutad behandling. Om du tar kosttillskott som probiotika (exempelvis mjölksyrabakterier), rekommenderar vi att du fortsätter med dessa när du gör en tarmfloraanalys, eftersom analysen då kan påvisa om och i hur stor mängd  bakteriernahar överlevt genom mag-tarmkanalen (och kan ses i ditt prov).

Varför är det ett avföringsprov och inte ett blodprov?

Det finns ett test som verkar kunna analysera bakteriespecifika fettsyror och andra organiska molekyler producerade från bakterier i blodet och därigenom ge en bild av hur ens tarmfloras profil ser ut, men denna undersökning är ännu på experimentstadiet.

Varför kan det vara intressant att göra en analys av sin tarmflora?

Tarmfloran kan påverka välbefinnandet enligt ett stort antal vetenskapliga studier. Forskare har visat att tarmfloran kan ha inverkan på vårt immunförsvar, tarmslemhinnans barriärfunktion, samt hur vi mår. Genom att veta hur det står till med tarmfloran kan du få ett utgångsläge att förhålla dig till, samt med information om kost- och kosttillskott få möjlighet att försöka öka andelen av bakterier som producerar hälsofrämjande substanser.

Hur kan ni identifiera bakterierna i tarmfloran?

Med en genetisk analys av tarmflorans bakterier som kallas "genomisk analys av prokaryotisk 16S ribosomal RNA” kan vi särskilja olika bakterier eftersom denna gen skiljer sig mellan olika bakteriearter.

Hur kan ni mäta andelen av tarmflorans bakterier som kan producera substanser som smörsyra, propionsyra och folsyra?

Genom att veta vilka bakterier som finns i tarmfloran samt genom att utnyttja ett dataprogram (algoritm) som kan sortera ut bakterier utifrån hur deras ämnesomsättning ser ut, så kan vi analysera hur stor andel av tarmfloran som kan tillverka t.ex antiinflammatoriska fettsyror (smörsyra och propionsyra) och folsyra i förhållande till de tarmflorabakterier som inte gör det. På samma vis kan vi också mäta fraktionen av bakterier i tarmfloran som kan bryta ner inulin, oligofruktos och laktos.

Ingår analys av svamp och parasiter i testet?

Nej, det ingår tyvärr inte.

Kan man analysera barns tarmflora?

Det går bra att analysera tarmfloran oavsett ålder. Analysresultat av barn under 3 år görs helst i samråd med oss på Gutfeeling Labs (info@gutfeelinglabs.se) . I dagsläget kräver vi en unik e-postadress för varje person som ska analyseras, eftersom vi inte tillåter att ett konto har tillgång till flera olika personers resultat. När du aktiverar ditt provtagningskit är det alltså viktigt att du inte aktiverar flera kit på samma e-postadress om de är tänkta att användas av olika individer.

Är Gutfeeling Labs ett kvalitetssäkrat laboratorium?

Själva analyserna genomförs på kommersiella system (Chemagic prime, Sciclone, samt  Illumina) och dessa maskiner hanterar våra data i varje steg i analysprocessen. Laboratory Management System (LIMS; via PlantVision) säkrar dataintegritet för all laboratorieinformation. Vi kvalitetssäkrar vid varje intern process och kan därför genomföra våra analyser med kvalitetsgaranti i varje steg. 2023 certifierar vi oss mot ISO 17025.

Vem äger analysresultaten?

Data som resulterar från analyserna tillhör Gutfeeling Labs. Vi säljer inte vidare testresultat eller data, personuppgifter eller dylik information. Du kan läsa mer om hur vi följer GDPR på vår webbsida. https://gutfeelinglabs.se/pages/integritetspolicy

Hur länge efter en antibiotikakur kan man göra en analys?

Tarmfloran påverkas olika beroende på vilken typ av antibiotika man har använt. Smalspektrumantibiotika som exempelvis penicillin och heracillin (mot streptokocker och stafylokocker) ger mindre påverkan på tarmfloran. Antibiotika vid urinvägsinfektion är mer riktad mot tarmbakterier och har potential att påverka tarmfloran mer, medan bredspektrumantibiotika (ofta vid allvarligare infektioner) ofta har betydligt större påverkan på tarmfloran. Generellt sett kan man säga att ett test av tarmfloran kan göras två veckor efter kur med smalspektrumantibiotika och en månad efter behandling av urinvägsinfektion och efter behandling med bredspektrumantibiotika.

Jag tar probiotika som kosttillskott men vill mäta hur min tarmflora ser ut utan kosttillskottet. Hur länge efter jag slutat med min probiotika bör jag göra en analys?

Det bästa med att ta provet under tiden man tar probiotika är att man inte bara får svar på nivåerna av sina ”egna” tarmbakterier men också på nivåerna av de man tar som tillskott.  Vi brukar därför rekommendera att man tar testet under tiden man tar probiotika eftersom man då får svar på hur just sina probiotiska tillskott överlever hela vägen igenom mag- och tarmkanalen. Om man trots allt önskar att göra ett test utan att har tagit sina probiotiska tillskott räcker en veckas paus.

Hur snabbt kan man se effekt av ändrade kostvanor i tarmfloran?

Det kan ta allt från så kort som ett dygn till månader beroende på kosten. Studier har visat att byte från animalisk till vegetarisk kost kan resultera i en förändrad tarmflora inom ett dygn, medan ökat intag av fibrer (resistent stärkelse, inulin, betaglukaner etc) kan förändra artsammansättningen inom veckor till månader beroende på hur ens tarmflora ser ut i förväg och vilka fibrer man tillför. 

Kan jag beställa en analys åt någon annan?

Ja. En analys knyts till en person och konto först när aktiveringen sker, vilket förklaras noggrant i provtagnings-instruktionerna.

Hur snabbt levereras mitt provtagningskit?

Vi skickar normalt sett ut inkomna beställningar efterföljande vardag. Därefter tillkommer 2-3 dagar för leverans via PostNord.

När kan jag förvänta att få mina resultat?

Det tar 1-3 veckor att bearbeta proverna och sammanställa resultaten. Om det blir förseningar på grund av oförutsedda omständigheter informeras du om detta på mail. Om ditt prov har för mycket eller för liten mängd analysmaterial, kontaktar vi dig på mail och sänder ut nytt provtagningskit utan extra kostnad. 

Hur länge håller mitt provtagningskit?

Ditt provtagningskit (inklusive provröret med vätska i) kan förvaras i rumstemperatur i upp till två år innan du tar dina prov. Efter du har tagit ditt prov, håller sig provmaterialet i röret sig i en månad, men det bästa är om du returnerar dina prover till oss så snabbt som möjligt efter provtagningen.

Kommer mitt provrör att lukta?

Nej. Lösningen i provröret gör att illaluktande gas inte kan produceras.

Kan analysen diagnostisera sjukdomar?

Nej. Tarmfloreanalysen är inte ett diagnostiskt verktyg, kan inte diagnostisera sjukdomar och skall inte användas i det syftet.

Kan ni garantera att min tarmflora kommer att förändras om jag lägger om min kost efter att ha läst er generella information kring kost och kosttillskott?

Tarmfloran är individuell och kan förändras utav en mängd faktorer. Vår förhoppning är att ditt utgångsresultat och  information kring kost och kosttillskott baserad på din tarmfloras profil ska inspirera till en mer hälsocentrerad livsstil och en mer balanserad tarmflora, men vi kan inte garantera detta.

Hur jämför sig mina analysresultat?

Referensvärden omkring antal bakterier, bakteriell produktion av smörsyra och propionsyra, nedbrytning av inulin och oligofruktos, laktosnedbrytning, samt produktion av folsyra är tagna från en stor studie (TwinsUK) med en databas bestående av resultat av tarmflorans profil från över 3000 övervägande friska individer: (http://twinsuk.ac.uk/resources-for-researchers/access-our-data/)

Jag har ett lågt värde på Simpson index, det vill säga en låg artrikedom, ska jag oroa mig?

Nej. Tarmens bakteriella artrikedom är individuell och begreppet ”normalflora” finns inte. Varje person har sin unika blandning av mikrober, vilken kan förändras över tid.

Jag har 0% Akkermansia, ska jag oroa mig?

Nej. Ett värde på 0% av bakterien Akkermansia kan bero på att man har så låga nivåer att vår metod inte kan mäta denna bakterie och behöver inte innebära att Akkermansia saknas helt. Akkermansia finns på https://supplementhub.com. För att försöka öka mängden av Akkermansia kan man ge näring till dessa bakterier, eller ge näring till bakterier som i sin tur kan producera ämnen som Akkermansia kan använda sig av för tillväxt. Akkermansia är en långsamväxande bakterie, så det kan ta månader innan man kan se ett resultat på eventuellt ökade mängder av denna bakterie. 

Jag har låg andel folsyreproducerande bakterier, har jag brist på folsyra då?

Vi analyserar inte om man har brist på folsyra i kroppen. Detta kan endast göras via blodprov.  Folsyra får man i sig genom kosten, bl.a. genom att äta bönor, linser, spenat, rucola, broccoli och andra livsmedel rika på folsyra. Människan behöver folsyra för att bygga upp och reparera DNA. Forskning visar att folsyra kan produceras av vissa tarmbakterier. Vissa forskare menar att en lokal produktion av folsyra i tarmen potentiellt kan gynna cellerna i tjocktarmens slemhinna genom att bidra till en optimal DNA-reparation.

Jag har ett högt värde för Faecalibacterium prausnitzii, ska jag oroa mig?

Nej. Förekomst av Faecalibacterium prausnitzii är individuell och kan dessutom förändras över tid. 

Ingår analys av svamp och parasiter i testet?

Nej

Påverkas resultatet av graviditet?

Nej, graviditet påverkar inte analysresultaten såvida man inte har tagit antibiotika.

Hur mycket påverkar maten man ätit precis dagarna innan man gör testet?

Vi ser att vid ett ”normalt” varierat kostintag så är den bakteriella artrikedomen väldigt konstant. Om man däremot ökar sitt intag av mjölksyrabakterier ovanpå ett ”normalt” varierande kostintag kan vi se att just dessa bakterier kan öka medan den totala artrikedomen är väsentligen konstant.

Vad gör Gutfeeling Labs analys unik?

Vi har utvecklat en analystjänst som är baserad på den senaste forskningen inom området. Vårt koncept bygger på en kombination av genteknik för identifiering av bakterier samt användande av en databas med information om tarmbakteriernas ämnesomsättning (vilka substanser de bryter ner och producerar). Genom att veta vilka tarmbakterier en person har, kan man med denna databas identifiera vilka substanser tarmfloran kan producera och bryta ner. Metoden innebär att man kan analysera hur stor andel av tarmens bakterier som exempelvis kan producera smörsyra, ett ämne som har visat sig ha en stabiliserande effekt på tarmbarriären och har potentiellt antiinflammatoriska egenskaper. Vidare kan man mäta hur stor andel av tarmfloran som kan bryta ned kostfibrer. Detta är av intresse eftersom forskning har visat att nedbrytning av vissa kostfibrer kan resultera i minskat sötsug och hungerkänsla. 

Hur skyddas min identitet?

Din integritet är vår högsta prioritet. För att säkerställa din personliga integritet är ditt prov under hela processen kopplat till ett anonymt och unikt provnummer. Efter analys använder vi din epostadress för att kontakta dig. Dessa data har endast anställda vid Gutfeeling Labs tillgång till. Vår dataserver står i en anläggning (Ideon-IT i Lund) med inbyggd data- och brandsäkerhet.

Om jag har utprovat kost och kosttillskott men ändå inte är nöjd med resultatet (exempelvis omkring artrikedom och Akkermansia) kan ni erbjuda en avföringstransplantation (FMT)?

Nej.

Jag glömde skapa lösenord via länken jag fick på e-post efter min beställning, hur gör jag?

Detta kan du göra via GLÖMT DITT LÖSENORD på my.gutfeelinglabs.se. 

Vi tycker att det är viktigt att veta varför det man eventuellt ska lägga pengar på är bra och vi vill inte säga något som vi inte kan stå bakom. Här hittar du våra referenser.

1. Durack, Juliana, and Susan V Lynch. “The gut microbiome: Relationships with disease and opportunities for therapy.” The Journal of experimental medicine vol. 216,1 (2019): 20-40. doi:10.1084/jem.20180448
2. Lynch SV, Pedersen O. The human intestinal microbiome in health and disease. N Engl J Med 2016; 375: 2369-2379
3. https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.2023285119
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5859128/
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4367209/
6. Sonnenburg JL, Backhed F. Diet-microbiota interactions as moderators of human metabolism. Nature 2016; 535: 56-64
7. Asnicar, Francesco et al. Microbiome connections with host metabolism and habitual diet from 1,098 deeply phenotyped individuals Nature medicine vol. 27,2 (2021): 321-332. doi:10.1038/s41591-020-01183-8
8. Durack, Juliana, and Susan V Lynch. “The gut microbiome: Relationships with disease and opportunities for therapy.” The Journal of experimental medicine vol. 216,1 (2019): 20-40. doi:10.1084/jem.20180448
9. Sonnenburg JL, Bäckhed F. Diet-microbiota interactions as moderators of human metabolism. Nature. 2016 Jul 7;535(7610):56-64. doi: 10.1038/nature18846. PMID: 27383980; PMCID: PMC5991619
10. Ahrens, Angelica P et al. “A Six-Day, Lifestyle-Based Immersion Program Mitigates Cardiovascular Risk Factors and Induces Shifts in Gut Microbiota, Specifically Lachnospiraceae, Ruminococcaceae, Faecalibacterium prausnitzii: A Pilot Study.” Nutrients vol. 13,10 3459. 29 Sep. 2021, doi:10.3390/nu13103459
11. David, Lawrence A et al. “Diet rapidly and reproducibly alters the human gut microbiome.” Nature vol. 505,7484 (2014): 559-63. doi:10.1038/nature12820
12. Wu, Gary D et al. “Linking long-term dietary patterns with gut microbial enterotypes.” Science (New York, N.Y.) vol. 334,6052 (2011): 105-8. doi:10.1126/science.1208344
13. Walker, Alan W et al. “Dominant and diet-responsive groups of bacteria within the human colonic microbiota.” The ISME journal vol. 5,2 (2011): 220-30. doi:10.1038/ismej.2010.118
14. Simpson, Carra A et al. “The gut microbiota in anxiety and depression - A systematic review.” Clinical psychology review vol. 83 (2021): 101943. doi:10.1016/j.cpr.2020.101943
15. Hills, Ronald D Jr et al. “Gut Microbiome: Profound Implications for Diet and Disease.” Nutrients vol. 11,7 1613. 16 Jul. 2019, doi:10.3390/nu11071613
16. Peirce, Jason M, and Karina Alviña. “The role of inflammation and the gut microbiome in depression and anxiety.” Journal of neuroscience research vol. 97,10 (2019): 1223-1241. doi:10.1002/jnr.24476
17. Liu, Richard T et al. “Prebiotics and probiotics for depression and anxiety: A systematic review and meta-analysis of controlled clinical trials.” Neuroscience and biobehavioral reviews vol. 102 (2019): 13-23. doi:10.1016/j.neubiorev.2019.03.023
18. Bear, Tracey L K et al. “The Role of the Gut Microbiota in Dietary Interventions for Depression and Anxiety.” Advances in nutrition (Bethesda, Md.) vol. 11,4 (2020): 890-907. doi:10.1093/advances/nmaa016
19. Mayer, Emeran A et al. “The Gut-Brain Axis.” Annual review of medicine vol. 73 (2022): 439-453. doi:10.1146/annurev-med-042320-014032
20. Socała, Katarzyna et al. “The role of microbiota-gut-brain axis in neuropsychiatric and neurological disorders.” Pharmacological research vol. 172 (2021): 105840. doi:10.1016/j.phrs.2021.105840
21. Liang, Shan et al. “Recognizing Depression from the Microbiota⁻Gut⁻Brain Axis.” International journal of molecular sciences vol. 19,6 1592. 29 May. 2018, doi:10.3390/ijms19061592
22. Margolis, Kara G et al. “The Microbiota-Gut-Brain Axis: From Motility to Mood.” Gastroenterology vol. 160,5 (2021): 1486-1501. doi:10.1053/j.gastro.2020.10.066
23. Agirman, Gulistan et al. “Signaling inflammation across the gut-brain axis.” Science (New York, N.Y.) vol. 374,6571 (2021): 1087-1092. doi:10.1126/science.abi6087
24. Stasi, Cristina et al. “The Relationship Between the Serotonin Metabolism, Gut-Microbiota and the Gut-Brain Axis.” Current drug metabolismvol. 20,8 (2019): 646-655. doi:10.2174/1389200220666190725115503