Ny forskning kring kopplingen mellan tarmen och hjärnan

Många har hört av sig till oss för råd efter att en vetenskaplig artikel av finländska forskare visat att tarmbakterien Desulfovibrio kan öka mängden av ett protein som anses orsaka Parkinsons sjukdom. Vad resultaten av den vetenskapliga artikeln kan betyda har vi summerat till er här, och vad vi tar med oss av resultaten.

Finländska forskare har hittat en tarmbakterie som kan vara en bidragande orsak till Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom anses orsakas av att proteinet α-synuklein klumpar ihop sig och bildar toxiska strukturer i nervcellerna. Forskning har tidigare visat att α-synuklein kan förekomma längs hela tunntarmen hos personer med Parkinsons sjukdom. Man har länge undrat hur detta kan komma sig och om en transport av α-synuklein via den så kallade tarm-hjärna-axeln kan vara en orsak till Parkinsons sjukdom.

Nu har finländska forskare identifierat en tarmbakterie, Desulfovibrio,  som verkar kunna orsaka denna ansamling av α-synuklein. Desulfovibrio-bakterien producerar vätesulfid och lipopolysackarid (LPS) samt magnetit, som tillsammans kan orsaka denna ogynnsamma aggregering av α-synuklein. 

Från tunntarmen kan α-synuklein transporteras via nervbanorna mellan tarmen och hjärnan in i hjärnstammen, där Parkinsons sjukdom är känd att starta (1).

Senaste forskningsresultaten av tarmbakterier och Alzheimers sjukdom

Även frågor om tarmbakterier och Alzheimers sjukdom har i detta sammanhang dykt upp. Här kommer därför de senaste forskningsresultaten kring detta.

Amyloid är ett protein som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det har visat sig att bakterietoxinet LPS från tarmbakterien Bacillus fragilis kan bidra till inlagring av amyloid i hjärnan och klumpa ihop sig med amyloid i hjärnan vid Alzheimers sjukdom (2). 

Förutom att LPS ökar mängden amyloid i hjärnan har LPS visat sig orsaka en försvagning av cellskelettet hos nervceller och gör att dessa celler kollapsar på ett sätt som även har observerats vid Alzheimers sjukdom (3, 4).

Sammanfattningsvis - vad kan vi ta med oss av detta?

Ovälkomna bakterier i tunntarmen kan påverka våra nervceller negativt och vissa bakterier i tunntarmen frisätter nervcells-toxiska ämnen. Det får därför anses gynnsamt att periodiskt försöka minska förekomsten av bakterier i tunntarmen

Överväxt av bakterier i tunntarmen är ett tillstånd som kallas SIBO, och orsakas ofta av stress men även av mediciner som minskar mängden magsyra.

Vetenskapliga referenser

1. Murros, K. E., Huynh, V. A., Takala, T. M., & Saris, P. E. J. (2021). Desulfovibrio Bacteria Are Associated With Parkinson's Disease. Frontiers in cellular and infection microbiology, 11, 652617. 

2. Zhan, X., Stamova, B., & Sharp, F. R. (2018). Lipopolysaccharide Associates with Amyloid Plaques, Neurons and Oligodendrocytes in Alzheimer's Disease Brain: A Review. Frontiers in aging neuroscience, 10, 42. 

3. Lukiw W. J. (2016). Bacteroides fragilisLipopolysaccharide and Inflammatory Signaling in Alzheimer's Disease. Frontiers in microbiology, 7, 1544.

4. Pogue, A. I., Jaber, V. R., Sharfman, N. M., Zhao, Y., & Lukiw, W. J. (2022). Downregulation of Neurofilament Light Chain Expression in Human Neuronal-Glial Cell Co-Cultures by a Microbiome-Derived Lipopolysaccharide-Induced miRNA-30b-5p. Frontiers in neurology, 13, 900048.


  • Tarmfloran

Att ha bakterier i fel tarm

Det talas väldigt mycket om vikten av att ha många goda tarmbakterier, vad man bör äta för att mata sina goda tarmbakterier och hur dessa påverkar kroppen. Något som det dock talas väldigt lite om är var i tarmen dessa bakterier bör finnas och vad man gör om man har bakterier i fel tarm

Gaser och smärta i magen kan vara SIBO
  • Tarmfloran

Brist på vissa tarmbakterier kan påverka hur sjuk man blir i Covid-19

Det forskas allt mer på hur viktig tarmfloran är för både vår fysiska och psykiska hälsa. Nu har även ny forskning visat på samband mellan tarmfloran och hur sjuk man blir i Covid-19. En nyligen publicerad forskningsrapport visade att låga nivåer av de ”goda” bakterierna Faecalibacterium prausnitzii och Bifidobacterium i tarmfloran var kopplade till mer ihållande symtom som trötthet, lungproblem och ledvärk vid Covid-19.

Så påverkar din tarmflora hur sjuk du blir i Covid-19
  • Tarmfloran

IBS, läckande tarm och SIBO, hur hänger det ihop?

Många i Sverige lider av en bråkig mage, och cirka 15-20 % av befolkningen har diagnosen IBS. Det är så pass många att det klassas som en folksjukdom. IBS eller irritable bowel syndrome som det står för, är en vanlig diagnos om man inte hittar någon orsak till besvären. Men studier har visat att de flesta med IBS faktiskt har SIBO. Något som kan betyda mycket för de som planerar livet efter sin mage.

IBS kan bero på SIBO