IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en form av funktionsstörning i tarmen som gör att den är extra känslig. IBS drabbar 15 % av befolkningen. Denna störning kan inte påvisas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är störda. Det har visat sig att personer med IBS faktiskt kan ha en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm).
Orsaken till IBS är okänd. Förmodligen samverkar både genetiska, fysiska och psykologiska faktorer. Tvillingstudier antyder genetiska orsaker för utveckling av IBS även om det inte verkar finnas en enda eller dominerande genetisk defekt som orsakar IBS. Det faktum att IBS kan förekomma i familjer genom flera generationer kan ge en vink om att det förmodligen finns en ärftlig komponent till IBS. En familjemedlem till en person med IBS kan vara 2-3 gånger mer benägen att ha IBS än någon som inte har IBS i familjen. Det bör nämnas att de kända miljöriskfaktorerna för IBS också är vanliga i IBS-familjer.
Tidigare tarminfektioner, depression, ångest, stress, genomgångna trauma samt antibiotikabehandling(ar) är faktorer som man menar också kan utlösa IBS.
Det finns inga laboratorietester som visar att man har IBS och man finner heller inga förändringar i tarmen genom endoskop som kan hjälpa för diagnos. Diagnosen ställs efter en genomgång av symtom efter att man har uteslutit andra sjukdomar som orsak till symtomen (Mb Crohn, Ulcerös kolit, mikroskopisk kolit, etc). Det går därför inte att faställa att man har IBS genom en tarmfloraanalys. Däremot finns det vissa bakterier man kan hålla ett extra öga på och som är vanligare bland personer med IBS. Dessa går vi in mer på lite längre ner i artikeln.
Exempel på nedanstående besvär som inte gått över efter två-tre månader kan tala för IBS:
Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras via livsstilsförändringar och vissa mediciner (möjligheterna till läkemedelsbehandling vid IBS är väldigt begränsade och handlar mest om att behandla specifika symtom såsom, smärta, diarré och förstoppning). Regelbundna måltider kan vara symtomlindrande, gärna flera små måltider under dagen.
Eftersom stress har visat sig hämma vagusnerven (förbindelsen mellan hjärnan och tarmen), med ökad genomsläpplighet hos tarmslemhinna till följd och därigenom möjliga inflammationstillstånd kopplade till detta så kan det vara viktigt att se över sin vardag, sitt sätt att arbeta (introducera gärna mindfulness) och se till att det finns tid för vila och avkoppling.
Hur bör man tänka kring kosten om man har IBS? Vid IBS bör man försiktigt efter hand och efter symtom öka intaget av de fibrer som man tål. Då tarmen visat sig ha en ökad känslighet kan det vara till hjälp att reducera gasbildande mat (till exempel lök, kål och bönor) i sin kost eftersom en utspänd tarm hos en person med IBS kan göra väldigt ont. Artificiella sötningsmedel har också visat sig kunna öka mängden gas i tarmen. Man har därför introducerat FODMAP som står för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Polyols på engelska). Dessa är fermenterbara kolhydrater, det vill säga att bakterier kan jäsa (bryta ned) dessa.
Anledningen till att man bör känna till FODMAP om man har IBS är att vetenskapliga studier visat att ett balanserat (inte överdrivet) intag av ovan nämnda ämnen kan hjälpa vid IBS. Med denna hjälp kan man uppleva symtomförbättring (bl.a. mindre gasbildning) inom 2-4 veckor. För personer med en svår form av IBS och/eller med en stor stressbelastning kan det ta längre tid till symtomlindring.
Genom att lära sig vilka FODMAP som irriterar tarmen kan man göra medvetna val och få snabb symtomlindring. Man kan efterhand introducera mer och mer av vissa FODMAP för att på detta vis försöka öka andelen av de gynnsamma tarmbakterier som har förmåga att bryta ned exempelvis oligosackarider. Detta kan vara speciellt intressant eftersom nedbrytningen av just oligosackarider kan generera kortkedjiga fettsyror som visat sig medverka till en stabil tarmslemhinnan med stark barriärfunktion. Med andra ord så tackar tarmbakterierna för denna oligofruktos genom att producera den välgörande smörsyran.
Tarmens känslighet kan påverkas av kost, stress och levnadsvanor, men också av tarmbakterier. Å ena sidan har forskning om IBS visat koppling mellan förekomst av vissa mindre gynnsamma bakterier och IBS (Brachyspira och Ruminococcus gnavus, med flera) och å andra sidan har man observerat lägre nivåer av ”goda” bakterier som Faecalibacterium prausnitzii, Lactobacillus och Bifidobacterium vid IBS.
Det pågår en intensiv forskning både när det gäller bakomliggande sjukdomsmekanismer och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till IBS-symtom och därigenom också etablera nya behandlingar i form av mer specifika läkemedel mot överkänslig tarm, men också individuella kostråd, effektiva probiotika, prebiotika och synbiotika, samt olika former av psykologisk behandling, hjälp med stresshantering och IBS-skolor.
Vår tarmfloraanalys är inte diagnostisk för IBS men genom vetskap om förekomst av bakterier kopplade till IBS (Ruminococcus, Brachyspira, Blautia och Dialister m.fl.) och om analysen dessutom visar låga nivåer av gynnsamma bakterier (Faecalibacterium prausnitzii, Akkermansia, Lactobacillus och Bifidobacterium, m.fl.) kan detta ge en motivation till att försöka öka de gynnsamma bakterierna via kost eller kosttillskott.
Om ett analysresultat exempelvis visar en låg andel av tarmflorans smörsyraproducerande bakterier kan kostråden ge en kompassriktning för vilka fibrer (ur FODMAP) man kan öka i sin kost för att på så vis stimulera de bakterier som kan bryta ned kostfibrer till just smörsyra, med stabiliserande effekt på tarmslemhinnan.
Sammanfattningsvis: Med råd om kost och kosttillskott kan man försöka öka ”goda” bakterier med gynnsamma effekter på tarmslemhinnan antingen via ökande intag av kostfiber (för att gynna sådana bakterier som förekommer i tarmen som kan producera hälsofrämjande substanser) eller via intag av levande ”goda” bakterier (probiotika i form av Lactobacillus och Bifidobacterium), med positiva effekter på tarmslemhinnan.
Många upplever problem med gaser, diarre eller att de blir hårda i magen av att äta fibrer. Att få i sig fibrer är dock viktigt för en normal tarmfunktion, så hur ska man då göra ifall man får ont i magen av dem? Vi reder ut frågetecknena här.
Många i Sverige lider av en bråkig mage, och cirka 15-20 % av befolkningen har diagnosen IBS. Det är så pass många att det klassas som en folksjukdom. IBS eller irritable bowel syndrome som det står för, är en vanlig diagnos om man inte hittar någon orsak till besvären. Men studier har visat att de flesta med IBS faktiskt har SIBO. Något som kan betyda mycket för de som planerar livet efter sin mage.
Selma hade en bråkig mage under flera års tid. Symptomen var flera dagliga episoder med diarré, illamående, uppspändhet samt plötslig matintolerans. Speciellt dålig blev hon av fisk, särskilt lax som är hennes favoritmat. Hon provade det mesta utan resultat tills hon fick höra talas om GutClear®.