Tarmfloran och immunförsvaret: Finns det en koppling?
Det finns definitivt en stark koppling mellan tarmfloran och immunförsvaret. Tarmen är inte bara central för matsmältningen, utan spelar också en avgörande roll i immunförsvaret.
Det finns definitivt en stark koppling mellan tarmfloran och immunförsvaret. Tarmen är inte bara central för matsmältningen, utan spelar också en avgörande roll i immunförsvaret.
Tarmfloran är involverad i utvecklingen och funktionen av immunsystemet. Det är ingen slump att cirka 70% av kroppens alla immunceller befinner sig i tunntarmens vägg. Immunsystemet skiljer mellan skadliga och ofarliga ämnen, vilket bidrar till immuntolerans och en balanserad immunrespons. Som ett exempel så är immunsystemet under normala förhållanden utvecklat för att tolerera cirka 1 ton mat som passerar igenom vår tarmkanal årligen, men ska direkt reagera mot en sjukdomsframkallande bakterie som exempelvis kolera (om man är vaccinerad mot denna mikrob).
Tarmfloran påverkar också hur kroppen reagerar på inflammation. Vissa tarmbakterier producerar kortkedjiga fettsyror (som smörsyra och propionsyra) genom fermentation av kostfiber. Dessa ämnen har antiinflammatoriska egenskaper och kan modulera immunresponsen, både i tarmen och i resten av kroppen.
Forskning har visat att tarmfloran kan påverka effektiviteten av vissa vaccinationer. En hälsosam tarmflora kan bidra till en mer robust immunrespons efter vaccination, vilket understryker kopplingen mellan tarmfloran och immunsystemets effektivitet. En forskningsrapport 2018 visade att effekten av immunterapi vid cancerbehandling ökar vid förekomst av bakterierna Akkermansia, Bifidobacterium och Faecalibacterium prausnitzii i tarmfloran.
Ja, en obalanserad tarmflora, ofta refererad till som dysbios, där SIBO är ett exempel på obalans, kan påverka din förmåga att stå emot infektioner och kan leda till att du blir lättare sjuk. En obalanserad tarmflora påverkar immunförsvarets funktion och hälsa på flera viktiga sätt:
Om tarmfloran är i obalans som vid SIBO (överväxt av bakterier i tunntarmen), kan det leda till ökad genomsläpplighet i tarmväggen, ibland kallad "läckande tarm" (tunntarmen). Detta tillstånd tillåter potentiellt skadliga substanser, som bakterier och toxiner, att läcka genom tarmväggen och in i blodomloppet, vilket kan utlösa onödiga inflammatoriska processer, som tar immunsystemets resurser i anspråk och därigenom minskar möjligheten hos immunsystemet att bekämpa infektionsframkallande bakterier som streptokocker och stafylokocker.
Dysbios/SIBO har också kopplats till en mängd andra hälsoproblem, inklusive kroniska sjukdomar som diabetes typ 2, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, inflammatoriska hudsjukdomar och generell inflammation.
Flera tarmbakterier spelar en avgörande roll i att stödja och reglera immunförsvaret. En balanserad tarmflora bestående av en mångfald av nyttiga mikroorganismer bidrar till en robust immunfunktion. Här är några av de viktigaste tarmbakterierna som har visat sig vara särskilt viktiga för immunsystemet:
Denna grupp av bakterier är bland de mest studerade probiotika och är kända för sina positiva effekter på immunsystemet, eftersom de hjälper till att förbättra tarmbarriären, stimulera lokal immunitet i tarmen, och producera ämnen som direkt kan hämma patogener. Lactobacillus arter som L. plantarum, L. helveticus, och L. delbrueckii är särskilt betydelsefulla. Även fermenterade livsmedel som yoghurt, kefir, surkål och kimchi innehåller välgörande bakterier.
Ännu en grupp av välkända probiotika, Bifidobacterium, hjälper till att hindra tillväxten av skadliga bakterier, stimulerar kroppens immunsvar och stödjer produktionen av viktiga vitaminer. Arter som B. bifidum, B. longum, och B. breve anses särskilt viktiga för att främja en hälsosam tarmmiljö och ett effektivt immunförsvar.
Detta är tarmens “arbetshäst” och en nyttig bakterie som har kopplats till antiinflammatoriska effekter i tarmen. Den är känd för att producera kortkedjiga fettsyror som butyrat, vilket hjälper till att underhålla tarmhälsan och stärka tarmbarriären.
Denna bakterie har förmågan att metabolisera tarmslem (mucin), vilket hjälper till att hålla tarmens slemhinnor sunda och stärka tarmbarriären. En stark tarmbarriär är kopplad till en förbättrad metabol hälsa och ökat immunförsvar mot sjukdomsframkallande bakterier
Forskning visar att metaboliter producerade av tarmbakterier, såsom kortkedjiga fettsyror (exempelvis smörsyra och propionsyra), kan ha effekter långt utanför tarmen, inklusive för hjärnan, levern och blodkärlen. Dessa ämnen kan påverka immunsystemet i hela kroppen och bidra till övergripande hälsa och välbefinnande.
Sammanfattningsvis har tarmbakterierna en påverkan på immunförsvaret och är i många fall avgörande för immunitet och för hälsa. Att upprätthålla en rik tarmflora i tjocktarmen och hålla nere bakterienivåerna i den känsliga tunntarmen är centralt för att stärka kroppens försvarsmekanismer.
För att stödja och förbättra din tarmflora och därmed ditt immunförsvar, finns det flera steg du kan ta själv, inklusive koständringar, användning av kosttillskott, och via tarmfloraanalyser få kostråd baserade på din tarmflorans profil:
Genom att integrera dessa strategier kan du aktivt stödja din tarmflora och därmed bidra till ett starkare immunförsvar och bättre övergripande hälsa.
“Vad kan jag äta vid SIBO och vad ska jag undvika?” Dessa frågor hör vi ofta och många undrar även vilka kosttillskott som kan vara aktuella om man vill följa en SIBO diet. Denna artikel hoppas vi ska svara på dessa frågor. SIBO kan vara ett utmanande tillstånd att hantera genom kost eftersom SIBO-bakterierna konkurrerar med vår egen matsmältningsapparat om näringsämnena i maten.
Många i Sverige lider av en bråkig mage, och cirka 15-20 % av befolkningen har diagnosen IBS. Det är så pass många att det klassas som en folksjukdom. IBS eller irritable bowel syndrome som det står för, är en vanlig diagnos om man inte hittar någon orsak till besvären. Men studier har visat att de flesta med IBS faktiskt har SIBO. Något som kan betyda mycket för de som planerar livet efter sin mage.
Många har hört av sig till oss för råd efter att en vetenskaplig artikel av finländska forskare visat att tarmbakterien Desulfovibrio kan öka mängden av ett protein som anses orsaka Parkinsons sjukdom. Eftersom ni är många som frågat om vad resultaten av den vetenskapliga artikeln kan betyda har vi summerat den till er här, och vad vi tar med oss av resultaten.